Veckans Nyheter | Aktuella rättsfall v.17


Författare: Karnov Group
Publicerad: 2019-04-26
Ämne: Nyheter

Testamente ogiltigt – testatorn bedöms ha varit påverkad av psykisk störning

Testatorn diagnostiserades med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens under 2012 och det ifrågasatta testamentet undertecknades i maj 2015 efter att testatorn återvänt till sitt demensboende efter en sjukhusvistelse. Advokaten som upprättade testamentet och som närvarade när testatorn undertecknade anförde att han var övertygad om att testamentet var ett uttryck för testatorns vilja, men hovrätten konstaterar att advokaten inte kände till de andra två testamenten som testatorn tidigare undertecknat. Enligt de tidigare testamentena skulle barnen ärva testatorn lika och hovrätten bedömer att utredningen visar att dottern, klaganden i målet, kommit att utöva ett starkt inflytande på testatorn mot slutet. Sammantaget gör hovrätten bedömningen att testatorn vid tiden för undertecknandet av testamentet var under påverkan av en psykisk störning och att det fanns ett orsakssamband mellan upprättandet och sinnestillståndet. Testamentet bedöms alltså inte vara giltigt och tingsrättens dom fastställs.

# Svea hovrätt T 1721–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Dammanläggning anses bedrivas med stöd av urminnes hävd

Länsstyrelsen förelade föreningen att söka tillstånd för den dammanläggning föreningen innehar på fastigheten, vars dammluckor reglerar sjön Alsterns vattennivå. Föreningen gjorde gällande att det fanns tillstånd för vattenverksamheten genom privilegiebrev från 1730. Enligt Mark- och miljööverdomstolen ger de åberopade privilegiebreven stöd för att det under lång tid har funnits en dammanläggning på platsen som inte sedan 1822 har ändrats på något avgörande sätt. Dammanläggningen får därmed anses bedrivas med stöd av urminnes hävd och Mark- och miljööverdomstolen finner att det saknas grund för att förelägga föreningen att ansöka om laglighetsförklaring och tillstånd för vattenverksamheten.

# Mark- och miljööverdomstolen M 5962–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Treåring anses olovligen kvarhållen i Sverige – ska överflyttas till pappan i Belgien

Pappan yrkade att barnet skulle överflyttas till honom och gjorde gällande att han inte förstått att mammans avsikt var att flytta permanent till Sverige. Mamman menade att pappan varit medveten om hennes avsikt att flytta till Sverige och framhöll att en förälder som godtog att barnet flyttar till ett annat land på obestämd tid med den andra föräldern efter viss tid måste anses ha accepterat att barnet bytt hemvist. Hovrätten finner det klarlagt att det inte funnits en uttrycklig överenskommelse om att mamman skulle bosätta sig i Sverige tillsammans med barnet. Det står vidare klart att mamman folkbokfört barnet i Sverige och skrivit in henne i förskola här utan att först ha diskuterat åtgärderna med pappan. Utredningen visar att mamman och barnet har återvänt till Belgien vid flera tillfällen efter flytten hit i januari 2018 och enligt hovrätten har barnets vistelse i Sverige varit förhållandevis kort och oregelbunden. Även om barnets primära språk är svenska och hon går i svensk förskola så finner hovrätten att dessa omständigheter inte är tillräckliga för att barnet ska anses ha etablerat nytt hemvist här. Mot bakgrund av detta bedömer hovrätten att det är fråga om ett olovligt kvarhållande i Sverige och barnet ska överflyttas till pappan.

# Svea hovrätt ÖÄ 3118–19

Skrivet av Linn C. Tiger


Upphandling måste göras om efter otydligheter i upphandlingsdokumentet

Kommunens upphandling avser drift av ett särskilt boende för äldreomsorg. Enligt kammarrättens bedömning framgår inte av ordalydelsen i upphandlingsdokumentet hur begreppet dygnspris ska tolkas. Klagandebolaget har ansett att det är priset per dygn för det totala antalet platser på boendet och kommunen att det är det genomsnittliga priset för en vårdplats per dygn. Mot bakgrund av oklarheten finner kammarrätten att bolaget har visat att upphandlingsdokumentet brister i tydlighet på ett sådant sätt att det inte har varit möjligt för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att avgöra vad den upphandlande myndigheten skulle tillmäta betydelse vid upphandlingen. Upphandlingen måste nu göras om enligt kammarrättens bedömning.

Kammarrätten i Sundsvall 2263-18

Skrivet av Ashik Zaman


Sveriges Television ska betala 100 000 kr för varumärkesexponering i tv-program

Granskningsnämnden för radio och tv yrkade att Sveriges Television (SVT) skulle åläggas att betala en särskild avgift om 100 000 kr för otillbörligt gynnande av kommersiella intressen genom varumärkesexponering på tävlingsdeltagares kläder i samband med sändningar av “Sveriges starkaste man”. SVT ansåg att avgiften skulle sättas ned med beaktande av tittarsiffrorna som visade att programmet fått begränsad spridning i jämförelse med andra rikstäckande sändningar. Kammarrätten konstaterar att överträdelsen pågått en inte obetydlig tid och har inneburit tydlig nonchalans då det varit fråga om förinspelade intervjuer där SVT haft kontroll över inspelningsförhållandena samt för efterbearbetningen. Sändning i en rikstäckande kanal får som regel anses innebära stor spridning av programmet bland allmänheten och enligt kammarrätten motiverar den uppmätta publiksiffran om 216 000 personer inte en nedsättning av avgiften. Vid en helhetsbedömning av överträdelsernas art, varaktighet och omfattning finner kammarrätten att SVT ska betala en särskild avgift om 100 000 kr till staten.

Kammarrätten i Stockholm 10231–18

Skrivet av Linn C. Tiger


HD upphäver utvisningsbeslut till Somalia

Den tilltalade som är medborgare i Somalia beviljades år 2010 permanent uppehållstillstånd på grund av att han bedömts vara alternativt skyddsbehövande. Han dömdes i tingsrätten för en våldtäkt som begåtts sommaren 2018, till fängelse i ett år och tio månader. Både tingsrätten och hovrätten har funnit skäl att utvisa honom ur Sverige med ett återreseförbud om tio år. HD framhåller att den tilltalade hade vistats i Sverige i mer än fyra år då åtal mot honom väcktes gällande våldtäkten vilket innebär att det krävs synnerliga skäl för att utvisning ska ske. Dessa skäl bör vidare vara särskilt starka när den faktiska vistelsetiden som i den tilltalades fall är mer än dubbelt så lång som fyra år. Den tilltalade saknar familjeanknytning här men förefaller vara inriktad på en framtid i Sverige och talar förhållandevis god svenska. HD finner nu sammantaget att utvisningsbeslutet ska upphävas. Fängelsestraffet ändras därmed till två år och två månaders fängelse.

Högsta domstolen B 5931-18

Skrivet av Ashik Zaman


Tid som frihetsberövad ska inte beaktas vid bedömningen av permanent eller bibehållen uppehållsrätt

SM, som är pakistansk medborgare, beviljades uppehållskort i Sverige som familjemedlem till en EES-medborgare med uppehållsrätt här. Paret bodde tillsammans från 2009 fram till dess att SM häktades i januari 2014. I april samma år fastställde hovrätten fängelsedomen för det brott han hade häktats för. Den huvudsakliga frågan i målet är vilken betydelse den omständigheten att SM avtjänat ett fängelsestraff har vid bedömningen av om han under sin vistelsetid i Sverige har uppfyllt villkoren för permanent uppehållsrätt eller bibehållen uppehållsrätt. Migrationsdomstolen bedömde att SM uppfyllde kriterierna för bibehållen uppehållsrätt och att han därmed inte kunde utvisas ur landet. Migrationsöverdomstolen gör emellertid en annan bedömning och gör gällande att den tid SM suttit frihetsberövad som häktad och därefter avtjänat fängelsestraff avbryter kvalificeringstiden och således inte kan beaktas vid vare sig bedömningen av permanent uppehållsrätt eller bibehållen uppehållsrätt. Eftersom det även i övrigt saknas förutsättningar att bevilja SM uppehållstillstånd har han inte rätt att vistas i Sverige. En utvisning av honom anses inte heller strida inte mot artikel 8 i Europakonventionen. Migrationsdomstolens dom vad gäller frågan om utvisning upphävs och Migrationsverkets beslut fastställs, förutom beslutet om återreseförbud då SM i stället ges en tidsfrist för frivillig avresa.

# Migrationsöverdomstolen UM 15035–17

Skrivet av Petter Svensson


HD finner att hovrättens beslut att avslå jävsinvändning ska stå fast

Klaganden dömdes i tingsrätten för våldtäkt mot en målsägande och frikändes från våldtäktsförsök mot en annan målsägande. Ett par dagar innan domen skulle meddelas åberopade klaganden ny bevisning som bland annat bestod av en tidningsartikel. Hovrätten kompletterade utredningen genom att tillåta den nya bevisningen och gav parterna möjlighet att yttra sig i frågan om den nya bevisningen kunde prövas vid fortsatt huvudförhandling med samma ledamöter som tidigare, eller om målet med hänsyn till jäv skulle sättas ut till ny huvudförhandling med andra ledamöter. HD framhåller nu bland annat att det från ett objektivt betraktelsesätt saknas rimlig grund för antagande att rättens ledamöter inte har kunnat opartiskt besluta i fråga om kompletteringen av utredningen. Detsamma gäller i fråga om beslutet att fortsätta huvudförhandlingen och att då värdera betydelsen av ny utredning tillsammans med det som redan förevarit. Hovrättens beslut att avslå jävsinvändning står  fast.

# Högsta domstolen B 184-19

Skrivet av Ashik Zaman



I vår tjänst kan du läsa mer från Karnov Nyheter och få tillgång till hela domarna med underinstanser. Karnov Nyheter tillhandahåller dagliga nyheter som du kan du anpassa efter vilka rättsområden som intresserar dig. Med rätt personliga inställningar får du genom nyhetstjänsten bara de nyheter som är relevanta för dig, så ofta som du vill ha dem.

 TESTA KARNOV JURIDIK 

TESTA KARNOV KOMMUN

Kommentera