Veckans Nyheter: 10


Författare: Karnov Group
Publicerad: 2019-03-08
Ämne: Nyheter

Peanut inte lämpligt som förnamn

Skatteverket avslog genom det överklagade beslutet sökandenas ansökan om att deras barn ska få namnet Elma Peanut. Som skäl för beslutet angavs att namnet Peanut är avvikande och därmed inte lämpligt som förnamn. Förvaltningsrätten fann emellertid att namnet Peanut inte kan antas leda till obehag för barnet eller att namnet av någon annan anledning skulle vara olämpligt som förnamn. Kammarrätten framhåller vid sin prövning att Peanut är ett engelskt substantiv. Det förekommer visserligen i Sverige att substantiv utgör förnamn men ordets betydelse bedöms som så avvikande från språkliga normer att Peanut inte kan anses vara förenligt med svenskt namnskick. Det innebär att förvaltningsrättens dom upphävs och att Skatteverkets beslut fastställs.

# Kammarrätten i Göteborg 3552–18

Skrivet av Ashik Zaman


Förbjuder skogsplantering på jordbruksmark i värdefull kulturmiljö

Bolaget anmälde till länsstyrelsen avsikten att ta jordbruksmark ur jordbruksproduktion och plantera stenfri åkermark med olika sorters träd och länsstyrelsen beslutade att förbjuda den planerade skogsplanteringen. Av utredningen framgår att det aktuella området utgör riksintresse för kulturmiljövård och Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det öppna landskapet, med unika synliga lämningar av mänsklig aktivitet sedan mycket lång tid, skulle förändras helt om skogsplantering sker på platsen. Det skulle enligt Mark- och miljööverdomstolen inte anses vara god förvaltning av kulturmiljön att genom skogsplantering hindra upplevelsen av det sammanhängande och historiskt intressanta landskapet. Området bedöms vara värdefull kulturmiljö och det allmänna intresset av att bevara kulturmiljön väger enligt Mark- och miljööverdomstolen tyngre än bolagets intresse av att plantera skog på platsen. Mark- och miljööverdomstolen fastställer länsstyrelsens beslut om att förbjuda skogsplanteringen.

# Mark- och miljööverdomstolen M 4255–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Motiverat att kräva att skyddsbyxor snarare än kjol bärs i arbetspraktik

I målet har Arbetsförmedlingen återkallat en persons anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin då hon av religiösa skäl vägrade använda sig av de skyddsbyxor som ingick som arbetsklädsel på praktikplatsen. Förvaltningsrätten finner nu att det av säkerhetsskäl var motiverat att kräva att praktikanter på arbetsplatsen bär skyddsbyxor. Förvaltningsrätten avvisar nu därför yrkanden om diskrimineringsersättning och skadestånd samt avslår överklagandet av Arbetsförmedlingens beslut.

# Förvaltningsrätten i Linköping 7960-18

Skrivet av Ashik Zaman


Fel att avskeda Transportstyrelsens tidigare generaldirektör efter it-skandal

Under perioden fattade generaldirektören fyra s.k. avstegsbeslut som avsåg avsteg från krav på säkerhetsprövning och två lagringstekniker i Tjeckien tilldelades viss behörighet i IT-systemen. Efter tillsyn av Säkerhetspolisen inleddes förundersökning pga. misstanke om brott och generaldirektören entledigades från sin anställning och fick istället anställning som generaldirektör för Regeringskansliet. Generaldirektören undertecknade senare ett strafföreläggande gällande vårdslöshet med hemlig uppgift och Statens ansvarsnämnd avskedade generaldirektören från den nya anställningen. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte styrkt att generaldirektören gjort sig skyldig till brott även om det finns anledning att kritisera generaldirektörens agerande. Med hänsyn till att omständigheterna varit mycket särpräglade bedömer Arbetsdomstolen att generaldirektören inte åsidosatt sina åligganden på ett så grovt sätt att det varit motiverat med ett avskedande från den nya anställningen. Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet av generaldirektören men avslår yrkandet om skadestånd då regleringen om rätt till allmänt skadestånd enligt LAS inte är tillämplig på arbetstagare i verksledande ställning.

# Arbetsdomstolen 2019 nr 15

Skrivet av Linn C. Tiger


Hockeyträning ingår i ordinarie skoltid på hockeygymnasium

Nämnden beslutade att avslå vårdnadshavarens ansökan om inackorderingstillägg för eleven med motiveringen att elevens ishockeyträningar före och efter skoltid inte skulle anses ske under ordinarie skoltid. Den sammanlagda restiden mellan föräldrahemmet och skolan översteg därför inte fyra tim/dag. Vårdnadshavaren invände att elever som kommit in på ett gymnasieprogram med elitidrottsprofil borde ges lika förutsättningar att genomföra utbildningen som andra och att det var ett krav från skolan att eleven tillhör ett lag varför aktiviteter i samband med laget borde betraktas vara en del av utbildningen. Rektorn bekräftade att tiden på hockeygymnasiet utgör ordinarie skoltid. Utredningen visar att eleven måste lämna hemmet kl 04.35 för att hinna med träning innan skolan samt att han återkommer till hemmet tidigast omkring kl 23.00 men vid matcher ännu senare. Förvaltningsrätten bedömer att den tid som eleven tillbringar genom att träna hockey ska anses utgöra ordinarie skoltid. Med beaktande även av den långa resan hem beslutar förvaltningsrätten att bevilja eleven inackorderingsbidrag för läsåret 2018/2019. Kommunen ska vidta de åtgärder som föranleds av domen.

# Förvaltningsrätten i Uppsala 7724–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Inget hinder mot utlämning till Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina begärde få mannen utlämnad för verkställighet av ett fängelsestraff och åberopade en dom, baserad på en överenskommelse mellan mannen och åklagaren där mannen erkänt sig skyldig till brottet hot mot allmän trafik. Gärningarna bestod i att mannen, när han hade alkoholkoncentration om 2,5 promille i blodet, med personbil kört på en cyklist som avled av sina skador på olycksplatsen samt att mannen avvek från olycksplatsen utan att stanna bilen. Enligt domen har domstolen godkänt överenskommelsen och dömt mannen till fängelse två år och sex månader. Mannen motsatte sig utlämning och anförde bl.a. att påföljdspreskription inträtt, att han tillhörde en minoritet i landet varför han riskerade att utsättas för våld och trakasserier samt att han led av posttraumatiskt stressyndrom. Högsta domstolen beaktar bestämmelserna om påföljdspreskription i den Serbiska strafflagen och finner att preskription inte har inträtt eftersom mannen avvikit under pågående straffverkställighet. Vad mannen anfört i övrigt anses inte utgöra tillräcklig grund för att anta att det finns risk för förföljelse och Högsta domstolen finner inte heller något annat hinder mot utlämning enligt utlämningslagen.

# Högsta domstolen Ö 6049–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Lungfibros anses vara en arbetsskada

Dödsboendet efter en person är klagande part i målet och frågan är om övervägande skäl talar för att den avlidnes lungfibros orsakades av hans arbete som betongarbetare. Kammarrätten konstaterar att mannen hade arbetat som betongarbetare i 38 år när hans lungfibros först visade sig. Hans arbetsuppgifter innehöll sådana moment där han utsattes för sådana ämnen som orsakar lungfibros. Två läkare, specialister i yrkes- respektive lungmedicin, har bedömt att det funnits ett samband mellan den skadliga inverkan i arbetet och den typ av lungfibros som mannen hade. Sammantaget bedömer rätten att de besvär som mannen sökte livränta för ska anses vara en arbetsskada. Målet visas nu åter till Försäkringskassan för fortsatt handläggning.

Kammarrätten i Stockholm 6794-18

Skrivet av Ashik Zaman



I vår tjänst kan du läsa mer från Karnov Nyheter och få tillgång till hela domarna med underinstanser. Karnov Nyheter tillhandahåller dagliga nyheter som du kan du anpassa efter vilka rättsområden som intresserar dig. Med rätt personliga inställningar får du genom nyhetstjänsten bara de nyheter som är relevanta för dig, så ofta som du vill ha dem.

 TESTA KARNOV JURIDIK 

TESTA KARNOV KOMMUN

Kommentera