Vad innebär de nya patent- och marknadsdomstolarna?


Författare: Christina Hansson
Publicerad: 2016-11-19
Ämne: Krönika, Nyheter

Christina Hansson skriver i sin krönika om de nya patent- och marknadsdomstolarna som inrättas den 1 september 2016 i Stockholm. Den nya instans- och processordningen innebär en stor omställning för de berörda domstolarna, för de som uppträder som ombud och även för parterna samt de som i praktiken tillämpar de berörda lagarna. Texten varvas med insprängda citat från hennes intervjuer med en blivande hovrättslagman, en blivande chefsrådman och en advokat.

Immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som i dag handläggs i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten ska bli föremål för en koncentrerad och enhetlig domstolsprövning i två nya domstolar: Patent- och marknadsdomstolen samt Patent- och marknadsöverdomstolen. Alla tre rättsområdena präglas i stor omfattning av unionsrätten – om än på varierande sätt – vilket innebär att EU-domstolen ständigt förser dessa områden med rättspraxis. Den nya instans- och processordningen innebär stora förändringar ur olika synvinklar. Det är ca 360 mål och ärenden som omedelbart påverkas då de kommer att överföras till de nya domstolarna och handläggas enligt nya bestämmelser.

– Det har varit en brist i det svenska systemet att marknadsrätt och immaterialrätt har hållits isär på det sätt som har skett, anser Per Carlson, ordförande i Marknadsdomstolen och blivande hovrättslagman i Patent- och marknadsöverdomstolen.

– Detta kommer att bli annorlunda och det finns även andra saker som radikalt kommer att förändras på marknadsrättsområdet, påpekar Carlson.

– Det blir inte som att ringa och boka en tandläkartid när tid för förhandlingar ska sättas ut, påpekar Anders Dereborg, chefsrådman på avdelning 5 i Stockholms tingsrätt och blivande chefsrådman i Patent- och marknadsdomstolen.

– Nu får man lägga upp processtrategier på ett annat sätt, säger Jens Olsson, Managing Partner och advokat på Advokatbyrån Gulliksson, en av de ledande advokatbyråerna i Sverige när det gäller immaterialrätt.

Patent- och marknadsdomstolen samt Patent- och marknadsöverdomstolen

Den 1 september 2016 öppnas portarna till den samlade domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena som ska handläggas i första instans, Patent- och marknadsdomstolen, samt i andra instans, Patent- och marknadsöverdomstolen. Dessa nya domstolar ska vara s.k. särskilda domstolar inom ramen för de allmänna domstolarna.

Särskilda domstolar innebär bl.a. att de är specialiserade på en eller flera mål- eller ärendetyper, att de är exklusivt behöriga att pröva dessa, har särskilda namn och att ledamöter med särskilda kunskaper kan vara fast anställda i en sådan domstol, t.ex. patentråd.

Patent- och marknadsdomstolen kommer att utgöra en del av Stockholms tingsrätt. Patent- och marknadsöverdomstolen inrättas i Svea hovrätt och blir en del av avdelning 2 på ett liknande sätt som Mark- och miljööverdomstolen är en del av avdelning 6.

Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör
Samtliga mål och ärenden i Patentbesvärsrätten (PBR) och Marknadsdomstolen (MD) kommer genom reformen att prövas i annan domstol. En konsekvens av detta blir därför att både PBR och MD upphör med sina verksamheter och ska avvecklas.

Mål i PBR som har inletts före den 1 september 2016 ska överlämnas för fortsatt handläggning dels till Patent- och marknadsdomstolen när det gäller mål inom det industriella rättsskyddet (dvs. patent, varumärken och mönster), dels till allmän förvaltningsdomstol när det gäller mål om namn och utgivningsbevis för en periodisk skrift.

Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i MD och som har inletts genom ett överklagande av en dom eller ett beslut av tingsrätt, dvs. där MD är andra instans, ska överlämnas till Patent- och marknadsöverdomstolen. Övriga mål och ärenden där MD är första och enda instans, t.ex. förbudsmålen om att en marknadsföring är otillbörlig, ska lämnas över till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt behandling.

– Det är lite tråkigt att MD:s verksamhet rundas av, det kan jag inte sticka under stol med, säger Per Carlson, men det blir säkert bra i den nya organisationen också.

Avgörandena från respektive specialdomstol som i dag finns i uppskattade sökbara databaser på MD:s och PBR:s webbplats kommer senare att finnas tillgängliga på domstol.se.

Vad händer med andra pågående ärenden och mål i Sverige?

Immaterialrättsliga mål och ärenden som har inletts i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt före den 1 september 2016 ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya bestämmelserna.

När det gäller övriga immaterialrättsliga mål och ärenden som har inletts före den 1 september 2016 i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol, t.ex. ett upphovsrättsintrång i Haparanda tingsrätt respektive ett överklagat varumärkesmål från PBR i Högsta förvaltningsdomstolen, ska dessa däremot slutföras enligt äldre bestämmelser av den domstol som handlägger tvistemålet, brottmålet eller ärendet.

Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål i allmän domstol, t.ex. mål om skadestånd, som har inletts före den 1 september 2016 ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya reglerna. Om huvudförhandlingen däremot har inletts före den 1 september ska handläggningen slutföras av tingsrätten respektive hovrätten enligt äldre bestämmelser.

Jag förutsätter att Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att vara sparsam och inte onödigtvis kommer att använda sig av möjligheten till ventil, säger Per Carlson.

En ny domstolslag

Inrättandet av nya domstolar innebär att det har antagits en ny lag som träder i kraft den 1 september 2016 om bl.a. domstolarnas organisation och förfarandet i dessa. Inte minst har det varit viktigt att reglera tillämplig processlag och vilken särreglering som ska tillämpas i olika situationer då skilda typer av mål och ärenden sammanförs i en domstol.

Förutom lagfarna domare kan även tekniska ledamöter, dvs. patentråd och tekniska experter, döma vid patenträttsliga mål och ärenden. Patentråden är anställda vid respektive domstol. Vid marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden kan ekonomiska experter vara med och döma. Rättens ordförande bestämmer om det ska ingå andra än lagfarna domare i rätten (gäller båda domstolarna) inom ramen för de givna sammansättningsreglerna för respektive domstol.

Behörighet – exklusiv och utvidgad

Patent- och marknadsdomstolen ges en exklusiv behörighet att handlägga mål och ärenden enligt det som anges i de materiella lagar som räknas upp i den nya lagen. Den exklusiva behörigheten innebär att andra tingsrätter i landet som i dag hanterar dessa mål och ärenden inte längre kommer att vara behöriga att handlägga dessa. De mål och ärenden som inte regleras i de uppräknade lagarna kommer att falla utanför domstolens behörighet – även om de har en immaterialrättslig, marknadsföringsrättslig eller konkurrensrättslig anknytning.

Målsättningen med en samlad domstolsprövning av de aktuella rättsområdena är bl.a. att komma till rätta med de problem som är förenade med att samma eller varandra näraliggande frågor prövas i olika domstolar och med olika prövningsordningar. Den skarpa gränsdragningen mellan civilprocesser och förvaltningsprocesser, som i dag hanteras i två olika domstolsslag, kommer att försvinna. Även om det i fortsättningen blir samma forum måste man hålla reda på vilken processlag som ska tillämpas.

Bland de uppräknande lagarna saknar Per Carlson bl.a. lagen om offentlig upphandling som således inte kommer att omfattas av domstolens exklusiva behörighet.

– Det vore en självklarhet att ha de här målen i Patent- och marknadsdomstolen, i varje fall de mål som i dag prövas av tingsrätten, dvs. mål om skadestånd på grund av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen. Dessa mål kommer även fortsättningsvis tas upp i landets alla tingsrätter. Kopplingen till konkurrensrätten och konkurrenssituationen på marknaden är ju av stor betydelse, tillägger Carlson.

Patent- och marknadsdomstolen får dessutom genom en utvidgad behörighet även pröva ett annat tvistemål (dock inte en arbetstvist) i samband med ett tvistemål enligt den exklusiva behörigheten – om domstolen anser att det är lämpligt. Exempelvis skulle det kunna gälla om det pågår ett mål om intrång i en ensamrätt och käranden även väcker en talan mot samma svarande om att denne har brutit mot ett licensavtal. Det finns inget krav om att talan ska väckas samtidigt i de olika målen. Däremot ska de handläggas gemensamt i en rättegång, och de kan inte särskiljas. Viss behörighet att pröva blandade åtal ges också till Patent- och marknadsdomstolen.

Förening av mål och ärenden på nya sätt

Mål och ärenden enligt det som anges i de materiella lagar som utgör Patent- och marknadsdomstolens exklusiva behörighet kommer nu att kunna förenas på sätt som tidigare inte har varit möjligt. Även här är det domstolen som har sista ordet, om den anser att det är lämpligt.

– I dag är det inte möjligt att förena t.ex. en upphovsrättslig eller varumärkesrättslig tvist vid en tingsrätt, alternativt Stockholms tingsrätt om det gäller ett EU-varumärke, med en tvist om påstådd efterbildning enligt marknadsrätten, berättar Jens Olsson.

– Vi har fått välja mellan att antingen stämma vid en tingsrätt eller vid MD. I vissa fall beroende på flera omständigheter, inte minst när det gäller ekonomiska konsekvenser för klienten, har vi kunnat stämma i båda dessa instanser, annars har vi fått välja den instans där man tror att man har mest framgång. Olsson fortsätter: – Det är ju samma praktiska tvist i verkligheten för klienten, visserligen sedd ur två olika juridiska synvinklar med skilda regelverk och domstolar.

– I ett val mellan olika domstolar, framhåller Olsson, är även handläggningstiderna en viktig faktor för de klienter som vill ha visshet. Det värsta är osäkerheten; att man inte vet vad som gäller och att man inte heller vet hur lång tid det tar för att få veta. I valet av MD har det funnits en förutsägbarhet att man vet på ett ungefär hur lång tid processen tar.

– I grunden är det väldigt bra att marknadsrätt i vid mening och immaterialrätt kan prövas i samma domstol, anser Per Carlson. Det har varit en brist i det svenska systemet att dessa rättsområden har hållits isär på det sätt som har skett. Det var naturligt när MD kom till att man sköt sådant som tangerade till immaterialrätten ifrån sig, men man gjorde det under alltför lång tid. Man kunde ha blickat ut till immaterialrätten och tillämpat den mer än vad man har gjort. MD har visserligen prövat, t.ex. varumärkesrätt inom ramen för lagstridighetsprincipen, men det har ändå skett i mycket blygsam omfattning. Carlson tror att den vanligaste kombinationen framför allt kommer att vara känneteckensrätt och marknadsföringsrätt då dessa ämnesområden hör tätt samman; även upphovsrätt och marknadsrätt ligger väldigt nära varandra när det t.ex. gäller skyddsföremål.

– I dag har vi den situationen att vi kan handlägga två separata måltyper som börjar i Stockholms tingsrätt, men de ska överklagas till två olika instanser: Svea hovrätt och MD, berättar Anders Dereborg. De målen kommer vi nu att kunna förena, och det kommer att kunna överklagas till samma instans.

– Genom den samlade prövningen, som kommer att bli möjlig på flera olika sätt för skilda mål- och ärendetyper där det finns ett samband, skapas förutsättningar för en effektiv handläggning vid domstolen, framhäver Dereborg som gärna använder begreppet samordning för olika åtgärder som vidtas genom reformen. Han framhåller också att man på domstolen kommer att kalla den Patent- och marknadsdomstolen, dvs. använda dess fullständiga namn och inte någon förkortning.

Främmande fågel i rättstillämpningen

– Det förvånade mig att det inte inrättades en möjlighet i de nya domstolarna att ha både en ekonomisk och teknisk ledamot i samma mål eller ärende, säger Per Carlson. MD har i sitt remissvar inför domstolsreformen uttryckt detta behov med exempel i konkreta avgöranden.

– Det verkar som man betraktar detta som en främmande fågel, men behovet har varit högst påtagligt i vissa mål där det verkligen hade varit välgörande med dubbla expertkompetenser.

– Det hade inte blivit någon börda för systemet att ha den möjligheten i de fåtal fall som detta aktualiseras. Tvärtom, en förstärkt sammansättning ger mer tyngd i första instansen vilket innebär att rättens kompetens inte kan ifrågasättas. Därigenom förkortas den sammanhängande tiden då benägenheten att överklaga kanske minskar.

Sammanfattningsvis konstaterar Carlson:

– Det hade varit väldigt bra att ha en teknisk expert i mål som rört tekniska frågor.

Tyngdpunkten för prövningen

Utgångspunkten är att tyngdpunkten för domstolsprövningen ska ligga i första instans, dvs. Patent- och marknadsdomstolen. Inledningsvis kommer domstolen att få ta över ca 320 mål och ärenden från bl.a. Stockholms tingsrätt, PBR och MD. Patent- och marknadsdomstolen kommer att bestå av 15 juristdomare och 5 patentråd. Uppemot 400 mål och ärenden beräknas årligen komma in till Patent- och marknadsdomstolen när reformen har trätt i kraft i sin helhet efter tillämpliga övergångsbestämmelser. Domstolen kommer inte att publicera sina avgöranden löpande på sin webbplats.

Domarna i Patent- och marknadsdomstolen ska som utgångspunkt enbart arbeta med mål och ärenden som kan härledas till den domstolens egen behörighet och inte med några andra mål eller ärenden som omfattas av tingsrättens behörighet, t.ex. allmänna brottmål och tvistemål.

– Dessa mål och ärenden kommer inte på något sätt att blandas med andra mål och prioriteras ner i förhållande till andra mål vilket en del har varit rädda för. Om jag ska vara helt korrekt så finns det vissa måltyper som avdelning 5 handlägger i dag och som vi har ansett har ett så nära samband med våra mål trots att de formellt sätt inte är mål som tillhör Patent- och marknadsdomstolens exklusiva behörighet, förklarar Anders Dereborg. Det handlar bl.a. om användning av namn och bild i reklam. Vi kommer initialt låta domare i Patent- och marknadsdomstolen döma i de målen då det endast rör sig om något enstaka mål om året. Det är en fråga för Stockholms tingsrätt hur vi hanterar det här. Dereborg anser att den här tydliga specialiseringen bland domarna, som innebär att de enbart kommer att syssla med Patent- och marknadsdomstolens mål och ärenden, är en av flera betydelsefulla åtgärder som vidtas genom reformen.

Handläggningstider och tidsmål

– Det har tagit väldigt lång tid med handläggningen i domstol vilket kan ha flera skilda orsaker, men det har även tagit lång tid att endast få en tid av Stockholms tingsrätt för huvudförhandling i patentmål, säger Jens Olsson. Han framhäver också att det är väldigt viktigt med handläggningstider, framför allt är det vid Patent- och marknadsdomstolen som det kommer att vara mest relevant.

– Det är naturligtvis så att varken vi eller ombuden och deras klienter alltid har varit nöjda med våra handläggningstider, medger Anders Dereborg. Ett av flera syften med den här reformen är att skapa en ordning där bl.a. handläggningstiderna kan kortas.

– De tekniskt kunniga ledamöterna, som i dag arbetar i PBR, kommer att sitta här i Patent- och marknadsdomstolen tillsammans med våra juristdomare i patentmålen. Det är en klar förbättring som innebär att vi i domstolen kan hålla i handläggningen av målen på ett bättre sätt.

– Min ambition när vi går in i det nya systemet är att vi från dag ett ska kunna visa att det inte blir som att ringa och boka en tandläkartid när tid för förhandlingar ska sättas ut, påpekar Dereborg som tycker att det har varit svårt att boka upp patentombuden. – I det nya systemet kommer vi att vara tvungna att köra flera mål parallellt. Det har tidigare varit väldigt svårt.

– Vi kommer att sätta upp internt fastställda tidsmål för alla mål- och ärendetyper, berättar Dereborg vidare. Det anser jag är viktigt. Dereborg betonar: – Det kommer att vara tidsmål där handläggningstiderna i ett flertal fall är kortare än vad de är i dag.

– Det ska märkas på handläggningstiderna att den här reformen har införts, poängterar Dereborg, även om det inte kommer att märkas på en gång. Det kommer troligen att märkas sist på sådana långseglare som patentmål.

Nya omständigheter i mailkorgarna

– Det händer väldigt mycket sista veckan före en huvudförhandling, då brukar det rassla till i mailkorgarna, säger Dereborg. Det kommer bl.a. förtydliganden som det heter, men egentligen är det lite nytt. Parterna kommer in med nya omständigheter, och detta är svårt att hantera när målet inte är stängt. Det är vanligt i alla typer av mål.

– Nu får vi bättre möjligheter att hindra sådana situationer. Det är efterlängtat och bra att vi får dessa möjligheter. De kommer inte att göra underverk, men de är väldigt användbara och viktiga regler, fastslår Dereborg.

De nya reglerna avser bestämmelser som begränsar parternas möjligheter att efter en viss tidpunkt åberopa nya omständigheter eller nytt bevis, s.k. preklusionsregler. Vissa av rättegångsbalkens bestämmelser om preklusion i dispositiva tvistemål ska nu även tillämpas i indispositiva mål och ärenden i patent- och marknadsdomstolarna. Det är olika regler för respektive domstol.

– Om MD hade haft tillgång till de nya preklusionsreglerna hade MD haft ännu kortare handläggningstider, påpekar Per Carlson.

– Samordningen av skilda mål- och ärendetyper, specialiseringen bland domarna, fördelen av att ha tekniskt kunniga ledamöter som sitter här i Patent- och marknadsdomstolen och den utökade möjligheten till preklusionsregler, säger Anders Dereborg, är några av de åtgärder som vidtas genom reformen.

– Allt detta förbättrar möjligheterna för oss att handlägga målen snabbt, sammanfattar Dereborg, och kanske också att ställa ytterligare krav på parterna. All samordning kommer att göra det bättre.

Högsta förvaltningsdomstolens rättsbildande funktion upphör

I dag kan man överklaga Patent- och registreringsverkets (PRV:s) avgöranden till PBR. Det gäller t.ex. ett avslagsbeslut på en svensk patent-/varumärkesansökan eller ett invändningsbeslut som har gått en part emot. Avgöranden från PBR kan i sin tur överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Prövningstillstånd (PT) krävs.

När PBR upphör kommer nämnda avgöranden från PRV i fortsättningen att kunna överklagas till Patent- och marknadsdomstolen och följer därmed den nya ordningen för överklaganden. HFD ingår inte alls i den nya instanskedjan vilket innebär att den framöver inte kommer att ha någon prejudikatbildande roll när det gäller det industriella rättsskyddet.

Visserligen ska avgöranden som har avgjorts av PBR före den 1 september 2016 även i fortsättningen överklagas till HFD och handläggas där enligt äldre bestämmelser. Det betyder att HFD under en tid framöver kan nyttja sin roll som prejudikatinstans under förutsättning att det finns ett sådant fall och att PT meddelas.

Vem ska nu stå för prejudikatbildningen?

Avgöranden från Patent- och marknadsdomstolen får överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen och PT krävs. Reglerna om PT är desamma som gäller i ledet mellan tingsrätter och hovrätter.

Antalet ansökningar om PT i Högsta domstolen (HD) som rör PT i hovrätten har ökat på senare tid. HD har varit begränsad till att endast meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten, utan att pröva en prejudikatfråga i målet direkt. För att säkerställa HD:s prejudikatsbildande roll har man inrättat en ny möjlighet. HD får i sådana mål direkt ta upp och pröva en prejudikatfråga – om PT meddelas i HD. Förfarandet är tillämpligt i brottmål, tvistemål och ärenden.

På de aktuella rättsområdena immaterialrätt, marknadsföringsrätt och konkurrensrätt finns det, enligt propositionen, ett tydligt behov av avgöranden som är av betydelse för en enhetlig lagtolkning och rättstillämpning, dvs. prejudikat.

Patent- och marknadsöverdomstolen är en del av avdelning 2 som kommer att ha 20 juristdomare och 2 patentråd. Därefter kommer avdelningen sannolikt att utöka med ytterligare lagfarna domare år 2017. Avdelning 2 handlägger även andra typer av mål och ärenden än de som kommer att omfattas av Patent- och marknadsöverdomstolens behörighet. Inledningsvis kommer Patent- och marknadsöverdomstolen att få ta över ca 40 mål och ärenden från bl.a. Svea hovrätt och MD.

Det beräknas komma in ca 150 mål och ärenden till Patent- och marknadsöverdomstolen per år efter det att tillämpliga övergångsbestämmelser har ebbat ut. Domstolen kommer som andra instans i praktiken att få ett stort ansvar för utvecklingen av praxis inom rättsområden – som enligt propositionen – hör till de mest komplicerade som handläggs i domstol. Patent- och marknadsöverdomstolen har i sin nya roll olika regelverk att förhålla sig till och här berörs endast fyra aspekter: ett fullföljdsförbud, en ventilreglering, en hissanordning och ett EU-rättsligt skyldighetskriterium.

Fullföljdsförbud med ventil

Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut i tvistemål och ärenden får som huvudregel inte överklagas. Fullföljdsförbudet omfattar dock inte brottmål som fortfarande ska kunna överklagas till HD enligt reglerna i rättegångsbalken. Patent- och marknadsöverdomstolen får dock genom en s.k. ventil tillåta att ett avgörande överklagas till HD om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av HD. Ventilen är emellertid stängd när det gäller företagskoncentrationer (konkurrensrätt).

Fullföljdsförbud med ventil innebär att Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i tvistemål och ärenden inte får överklagas till HD om inte Patent- och marknadsöverdomstolen ger sitt tillstånd till överklagandet; om tillstånd inte ges innebär det att målet respektive ärendet är slutligt avgjort. Det synes, enligt HD:s rättspraxis, som om ett sådant beslut inte kan överklagas till HD. Om Patent- och marknadsöverdomstolen meddelar ett beslut om att tillåta ett överklagande gäller vanliga regler om PT i HD.

Hur omfattande blir reglaget på ventilen?

Det ligger nära till hands att tänka att reglaget på ventilen till HD endast skulle omfatta olika frågeställningar som ligger utanför den exklusiva behörigheten. Exempelvis skulle det kunna gälla allmänna avtalsrättsliga, ersättningsrättsliga och sakrättsliga frågor; alternativt konstitutionella spörsmål som skulle kunna komma i närheten av upphovsrättsliga eller marknadsrättsliga fall.

Det framgår däremot av propositionen att Patent- och marknadsöverdomstolen har möjlighet att tillåta överklaganden såväl på de områden som omfattas av den exklusiva behörighet som på övriga områden. Ventilen ska gälla förutsättningslöst och utan begränsningar till vissa angivna områden eller problemställningar.

Att reglera tillämpningen av reglaget på ventilen kommer att vara en komplicerad uppgift som Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att ha.

– Jag förutsätter att Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att vara sparsam och inte onödigtvis kommer att använda sig av möjligheten till ventil, säger Per Carlson.

En hissanordning och ett EU-rättsligt skyldighetskriterium

Genom en nyinrättad hissanordning har Patent- och marknadsöverdomstolen en möjlighet att hänskjuta en prejudikatfråga till HD. Förutsättningen är att Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat PT och att båda parterna samtycker till att kliva in i hissen. Hissanordningen till HD fungerar bara för dispositiva tvistemål. Det är även möjligt att åka hiss med en prejudikatfråga från första instans till HD om man kan identifiera frågan redan då. Även i denna situation krävs samtycke från båda parterna i målet.

Enligt EU-rätten ska en nationell domstol begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen – om en EU-rättslig fråga uppkommer och den nationella domstolen anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken – i ett fall mot vars avgörande det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning och då inte något EU-rättsligt undantag är tillämpligt. Enligt EU-domstolen medför inte ett prövningstillstånd att parterna inte har något rättsmedel eftersom de under alla omständigheter har rätt att överklaga vilket medför att den högsta domstolsinstansen i sista hand prövar frågan.

Är en ventilreglering, som Patent- och marknadsöverdomstolen fattar beslut om, att betrakta som ett rättsmedel?

Den sistnämnda aspekten är inte oväsentlig med tanke på att de tre aktuella rättsområdena i stor omfattning präglas av EU-rätten, om än på varierande sätt. Den EU-rättsliga lagstiftaren fortsätter också på dessa områden med att anta nya rättsakter, som EU-domstolen är högsta uttolkare av.

Rättsfall från Patent- och marknadsöverdomstolen

Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att inrätta en egen webbplats, och avgörandena kommer att redovisas löpande ungefär på ett liknande sätt som Mark- och miljööverdomstolen hanterar sina rättsfall på sin webbplats. Domstolen kommer även från och med den 1 september 2016 att omfattas av det allmänna rättsinformationssystemet, som Domstolsverket är samordningsmyndighet för, vilket innehåller uppgifter om vägledande avgöranden från HD, HFD, hovrätterna m.fl.

Högsta domstolens roll förändras

Den nuvarande instansordningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen som omfattas av reformen uppvisar att en prövning kan ske i en, två eller tre domstolsinstanser. Om en tredje instans är aktuell är det antingen HFD eller HD som är tillämplig. HFD:s rättsbildande funktion kommer att upphöra helt, och HD:s roll kommer att förändras.

Det finns ett intresse av en enhetlig prövningsordning för de mål och ärenden som handläggs i samma domstol, vilket även omfattar de tvistemål som förenas med sådana tvistemål som omfattas av Patent- och marknadsdomstolens exklusiva behörighet. Samtliga tvistemål och ärenden som ska handläggas i patent- och marknadsdomstolarna kommer att omfattas av en förkortad instanskedja. Brottmålen som undantas från fullföljdsförbudet ska däremot fortfarande kunna överklagas till HD enligt reglerna i rättegångsbalken.

Behov av prejudikat från HD kan ändå uppkomma trots att Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att vara enda överrätt för de mål och ärenden som omfattas av patent- och marknadsdomstolarnas exklusiva behörighet.

Nackdelen med att fler mål kan komma att omfattas av en förkortad instanskedja bör enligt propositionen kunna vägas upp av att Patent- och marknadsöverdomstolen – vid bedömningen av om ett överklagande till HD ska tillåtas – tar särskild hänsyn till att det är fråga om ett mål som inte omfattas av den exklusiva behörigheten.

När det gäller ventilen skulle reglaget kunna öppnas – om Patent- och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att så skulle vara fallet – både för sakfrågor som HD hanterar i dag och för sakfrågor som inte kan nå HD i dagsläget. Det sistnämnda gäller t.ex. överklagande av ett invändningsbeslut mot ett beviljat patent eller ett överklagande av ett förbud om att en marknadsföring är otillbörlig, dvs. mål och ärenden som i dag hanteras av HFD och MD som sista instans. HD får i fortsättningen på de berörda rättsområdena ansökningar om PT utifrån det urval som Patent- och marknadsöverdomstolen har gjort genom ventilen.

HD kan även en tid framöver ha sin roll som tredje och sista instans med anledning av övergångsreglerna som anger att äldre bestämmelser ska tillämpas på immaterialrättsliga mål och ärenden som inletts i allmän domstol före den 1 september 2016. Detta gäller däremot inte Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt eftersom deras mål och ärenden överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen och handläggs enligt de nya bestämmelserna.

Svea hovrätt kommer således att hantera mål och ärenden dels som Patent- och marknadsöverdomstolen med de nya regelverken, dels som avdelning 2 med de äldre bestämmelserna när det gäller överklagade avgöranden från de tingsrätter som tillhör hovrättens domkrets.

Det blir emellertid inte en förkortad instanskedja för alla mål- och ärendetyper.

– Det är en sak som radikalt kommer att förändras på marknadsrättsområdet och det är att det blir en prövning i två instanser i stället för i en instans vilket ger en längre sammanhängande tid, påpekar Per Carlson. Det kommer att bli kännbart särskilt för små aktörer, då det är en stor osäkerhet och kostnad att föra process.

– Det har varit MD:s styrka i förbudsmålen. Man har kunnat förlita sig på avgörandet samt överblicka kostnader, tid och kraft, framhåller Carlson som helst hade sett att det skulle ha gjorts ännu svårare att överklaga vilket kanske skulle ha krävt en starkare sammansättning i första instansen.

– Även om det blir en samlad domstolsprövning med nya möjligheter att dels förena mål och ärenden som omfattas av den exklusiva behörighet, dels pröva ett annat tvistemål med ett tvistemål som tillhör den exklusiva behörigheten så finns det vissa saker man kan vara uppmärksam på, förklarar Jens Olsson.

– Om vi t.ex. stämmer för patentintrång finns det inget som hindrar att en motpart kan stämma i en annan tingsrätt angående en licensavtalstvist. Just nu undersöker vi möjligheten om HD i en sådan situation kan besluta att målen ska förenas i en rättegång vid Patent- och marknadsdomstolen, avslutar Olsson.

 

Christina Hansson

Föreläsare och moderator angående bl.a. de nya patent- och marknadsdomstolarna

Kommentera