Vad blir konsekvensen av den nya sexualbrottslagstiftningen?


Författare: Petter Svensson
Publicerad: 2018-09-04
Ämne: straffrätt, Nyheter

De nya bestämmelserna om bland annat våldtäkt, oaktsam våldtäkt och sexuella övergrepp trädde i kraft den 1 juli i år. Den största reform av sexualbrotten som har genomförts sedan brottsbalken trädde ikraft för drygt 50 år sedan var därmed sjösatt – vilken har föregåtts av en högljudd och stundtals animerad debatt där samtycke, eller frånvaron därav, stått i centrum.

Petter Asp och Göran Nilsson har nyligen kommit ut med kommentarer till kapitel 6 i brottsbalken, som är en tryckt version av Karnov Groups Lexinokommentarer till samma balk. Det är Petter Asp som har författat kommentarerna till de nya bestämmelserna. Han menar att debatten har kännetecknas av en överdrivet känslomässig ton ”i såväl dystopisk som utopisk riktning” och att den nya regleringen inte kommer att lösa alla problem, samtidigt som det inte heller kommer finnas behov av skriftliga kontrakt eller på annat sätt urholka rättsstatliga principer som motståndare till reformen gjort gällande.

-Jag tycker generellt att den offentliga debatten präglas av överord i olika riktningar. Den nya regleringen innebär naturligtvis förändringar, både såtillvida att det kommer till tydligt uttryck att regleringen bygger på frånvaro av samtycke (eller frivillighet) – vilket kan ha viss betydelse från allmän normativ synpunkt – och genom att den mer konkret täpper till vissa luckor, säger han.

Vad har varit den största utmaningen med att författa den nya kommentaren?

-Det är alltid en särskild utmaning att skriva en kommentar till ny lagstiftning där det saknas praxis. I den delen har det underlättat att lagstiftningen ändå i viss utsträckning bygger vidare på det som gällde tidigare. Det innebär att äldre praxis fortsatt är av relevans åtminstone i vissa delar och i vissa riktningar, äldre praxis kan t.ex. tydliggöra att en viss typ av gärning uppfyller ett visst rekvisit.

Ett centralt begrepp är alltså frivillighet, eller icke-frivillighet om man så vill. Kriminaliseringen tar sikte på sexuella handlingar som genomförs med någon som inte deltar frivilligt och ”vid bedömningen om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt.”

Huruvida frivilligheten kommit till uttryck eller inte är alltså inte avgörande, men ska tillmätas stor betydelse vid bedömningen. Skrivningen ”särskilt ska beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck” ska enligt Petter Asp ses som en generell tolkningsanvisning om att domstolarna bör uppvisa en generell restriktivitet – både vad gäller slutsatsen att frivillighet föreligger när detta inte kommit till uttryck och att finna att frivillighet inte föreligger när detta har manifesterats (bortsett från de uppräknade punkterna). Regeringen konstaterar i prop 2017/18:177 s 33 ”att det i grunden är en rättssäkerhetsfråga att den som deltar i en sexuell handling med en person som gett uttryck för en vilja att delta normalt kan förlita sig på den uppgiften.”

-Regleringen kan sägas klargöra ett en total frånvaro av samtycke innebär att deltagandet inte är frivilligt. Detta fångar in vissa fall som tidigare, trots att det kunde vara fråga om mycket integritetskränkande sexuella handlingar, inte kunde bedömas som annat än sexuellt ofredande, även om motsvarande resultat hade kunnat uppnås med en komplettering av gamla regeln, säger Petter Asp.

Om du vill läsa hela krönikan kan du ladda ner den här.

Krönikan är ursprungligen publicerad i Karnov Nyheter 2018-08-21.

Petter Svensson

Petter Svensson ansvarar för tjänsterna Karnov Nyheter och Karnov Kommun

Kommentera