Rättsfall angående regressrätt ­­­ – HD klargör rättsläget


Författare: Anders Willeborn
Publicerad: 2017-11-20
Ämne: Krönika

Högsta domstolen har klarlagt rättsläget när det gäller fördelning av regressansvar mellan proprieborgen och tredjemanspant (HD:s dom den 14 juni 2017 i mål T 5582-15)

I målet hade F M dels ställt pant på 300 000 kr, dels gått i beloppsbegränsad borgen på 200 000 kr för annans skuld. Vidare ställde A B och R W beloppsbegränsad borgen på 150 000 kronor vardera för samma skuld. Huvudgäldenären försattes i konkurs och borgenären krävde borgensmännen/tredjemanspantsättarna på betalning. F M betalade 387 000 kronor och A B 154 000 kronor (sammanlagt 541 000 kronor) till borgenären.

F M väckte talan mot R W och hävdade rätt till regress. HD hade att ta ställning till om beloppsbegränsad proprieborgen och tredjemanspant skulle behandlas lika vid fördelning av regressansvar. Frågan är inte lagreglerad. För borgen gäller emellertid att när två personer åtagit sig borgen för samma skuld och en av dem betalar mer än som belöper på honom, har han normalt regressrätt gentemot den andre. Att motsvarande gäller där flera personer utställt skuldebrev utan förbehåll för delat ansvar, framgår av skuldebrevslagen. Samma princip gäller mellan tredjemanspantsättare enligt tidigare avgörande från HD (NJA 2000 s 667).

HD konstaterar att en tredjemanspant i princip innebär ett primärt ansvar gentemot borgenären samt att det i säkerhetshänseende föreligger betydande likheter mellan en tredjemanspant och en beloppsbegränsad proprieborgen. Principen om regressrätt borgenmän emellan respektive tredjemanspantsättare emellan grundas bl. a. på att borgenären inte genom att utnyttja sin rätt att välja betalningsväg godtyckligt ska kunna slutligt belasta den ene eller den andre säkerställaren. Har en borgenär i ett fall där två ställt borgen eller pant, valt att endast kräva en av dem på betalning, kan betalaren hos medborgensmannen respektive medpantsättaren utöva regress. Detta skäl gör sig lika starkt gällande i situationer då säkerheterna inte är av samma slag.

Om inte omständigheterna talar däremot gäller därför enligt HD att beloppsbegränsad proprieborgen och tredjemanspant ska behandlas lika, innebärande en ömsesidig regressrätt mellan borgensmän och tredjemanspantsättare. Fördelningen bör ske efter samma principer som gäller mellan flera borgensmän med beloppsbegränsade åtaganden.

Resultatet blev att R W till F M skulle betala ett belopp som uppgick till 15/80 x 541 000 kr, d.v.s. ca 101 500 kronor. F M hade yrkat att beloppet endast skulle beräknas på P Ws andel av det totala borgensansvaret borgensmännen emellan, d.v.s. 15/50 x 541 000 kr, ca 162 000 kronor.

Kommentera