Professor Bertil Bengtsson fyller 91 – har inga planer på att varva ner.


Författare: Petter Svensson
Publicerad: 2017-05-12
Ämne: Författarporträtt

Idag fyller juridikprofessorn och det f.d. justitierådet Bertil Bengtsson 91 år. Han är en verklig legendar i juristsverige med ett minst sagt digert CV. Han skriver fortfarande böcker, håller föredrag och anlitas som expert i statliga utredningar. Och han har inga planer på att trappa ner arbetet för en mer konventionell pensionärstillvaro.
- Det är roligt att träffa folk i yrket, och jag får mycket kontakter genom arbetet. Jag tycker det är roligt att vara med så länge jag får, säger han.

Den här dagen är inget undantag. När vi träffas har Bertil Bengtsson precis avslutat ett uppskattat föredrag om skadeståndsrätt och varit i samspråk med en kollega om vissa uppdateringar som just nu görs i någon av de över 30 böcker som han skrivit.

Till att börja med, grattis på födelsedagen!
Tack!

Vad önskar du dig i födelsedagspresent?
Tillfälle att vara ute i naturen och titta på våren.

Är det något särskilt du önskar inom juridikens värld?
Jag önskar en fortsatt förstärkning av skyddet för miljön, och så ett starkare skydd för samernas rättigheter.

Din karriär spänner över ett brett fält – du är professor och förknippas framförallt med skadeståndsrätt. Men har bland mycket annat även varit justitieråd.
Det är väl det att jag har hållit på så länge, haha. Jag har hoppat från det ena till det andra, ibland professor, ibland justitieråd, nu för tiden är jag mest lagstiftare.

Du har fortfarande ett rum på justitiedepartementet?
Ja, jag har ett rum med en dator, jag är inte där så mycket då jag mest jobbar hemma men jag träffar en del folk på departementet, och det är trevligt.

Vad är du sysselsatt med för närvarande?
Jag håller på att uppdatera en rad böcker. Förra året kom jag ut med en bok men jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska skriva härnäst.

Vad handlar den senaste boken om?
Den handlade om ideella värden i fastighetsrätten, det var en del fall där man kunde se att varken lagstiftaren eller domstolen har hållit sig strikt till ekonomiska hänsyn när det är fråga om skadestånd eller prisnedsättning. Det är en ganska liten bok som berör ett ganska litet ämne.

Hur många böcker har det blivit hittills?
Det är väl ca 30 böcker, därtill ett antal departementspromemorian och utredningar om ca 25-30 st totalt.

Jobbar du varje dag?
Ja, om inte vädret är för vackert! Nej, inte mycket lördagar och söndagar, men jag håller fortfarande på en hel del, när man är pensionär tycker man det är roligt att träffa folk i yrket, och jag får mycket kontakter genom arbetet. Jag har också en liten deltidstjänst i Luleå av alla ställen.

Du är där ibland?
Jag är där ett par gånger i månaden ungefär, det är undervisning och intressanta diskussioner med kollegor.

När du ser tillbaka på din karriär, vad har varit roligast?
Det var i domstol utan tvekan, både i underrätt, hovrätt och i Högsta domstolen. Jag brukar säga att jag nog aldrig haft en tråkig dag i en domstol! Däremot har jag haft det ganska långtråkigt och ensamt emellanåt när jag suttit och forskat. Att sitta ihop med kollegor som man samarbetar med, som man gör som domare, tycker jag var det allra trevligaste.

Jag inbillar mig att det var striktare hierarkier inom domstolar när du började din juridiska bana?
Det stämmer, särskilt inom hovrätten där en fiskalaspirant på 1950-talet inte var du med äldre hovrättsråd och fick uppföra sig mycket väl. Ändå hörde göteborgshovrätten till de lättsammare i landet och - tror jag - den första där presidenten, Mats Heuman, genomförde en du-reform 1966. När jag som revisionssekreterare var föredragande i högsta domstolen i slutet av 60-talet, var stämningen vänlig men ganska strikt. När jag 10 år senare blev justitieråd var det en tydlig förändring.

Man pratar man ju ibland om att Högsta domstolen har intagit en offensivare attityd de senaste åren?
Ja, det har blivit mer aktivt på senare år, ingen tvekan om det, och de har en väldigt bra uppsättning i HD, de är förfärligt klyftiga. Men förhållandet till lagstiftaren är ju omdiskuterat, när man förbereder ett lagförslag händer det att HD rätt var det är hoppar in och ändrar förutsättningarna för det hela, det är väl man kanske inte så lycklig för ibland, hehe.

Vad tycker du om det?
Jag förstår att man gör det, nu för tiden har departementet har så mycket att göra med alla dessa förordningar och direktiv från EU att de inte har tid att ägna sig åt några mer långsiktiga lagstiftningsprojekt. Det är kanske inte så konstigt att HD ibland tappar tålamodet när det har det varit förslag och diskussioner men ingenting händer, ”då får vi göra det istället”, tänker de. För min egen del menar jag att hur duktiga HD än är så är det förfarande vi har med offentliga utredningar, remisser och granskningar av lagrådet, och långvariga överläggningar i departementet, ett väldigt bra sätt att lagstifta. Mer komplicerade frågor passar därför bättre att avgöra genom lagstiftning, anser jag. Men i mer begränsade frågor kan HD göra mycket nytta genom att klargöra regelsystemet.

Har du kontakt med dina f.d. kollegor i HD?
Alla har gått i pension, men jag har många vänner i nuvarande HD som jag har samarbetat med i olika sammanhang, så jag har ganska mycket kontakt med dem.

Är det problematiskt tycker du att dåvarande justitieråd Göran Lambertz uttalade sig som han gjorde i Quick-fallet?
Jag är en vän av Göran Lambertz, han är både sympatisk och en fin jurist, men i det fallet önskar jag att han kanske inskränkt sina funderingar till att försvara domstolarnas bedömning, det fanns det goda skäl för.

Du har varit och är alltjämt intresserad av samernas situation och rättigheter, hur kommer det sig?
Jag fick intresse för det när jag var referent i ett stort mål i HD, ”Skattefjällsmålet”, sen har jag skrivit om det därefter, bl.a.de sista åren har jag skrivit ett par utredningar som berör ämnet. Den ena blev det inget av med, det var diverse komplikationer och samerna själva tyckte inte att förslaget var tillfredställande. Det var fråga om en norsk-svensk konvention, jag föreslog att den skulle genomföras men nu tycker jag det är bättre att man gör om den istället. Sen är det en annan utredning som inte är publicerad ännu som handlar om myndigheternas skyldighet att konsultera samerna, den kommer ut innan sommaren.

Du sade tidigare att du önskar ett starkare skydd för samernas rättigheter, kan du utveckla det?
Jag menar att deras rättigheter behöver förstärkas på diverse vis, lagstiftaren har försummat och förbisett dem ganska länge. Den nuvarande regeringen verkar mer positiv till lagstiftning på området än många tidigare regeringar så man får hoppas att de hinner med att göra något åt detta.

Vad är ditt råd till unga jurister som står i begrepp att ge sig ut i arbetslivet?
Att de inte ska intressera sig alltför mycket för juridik, haha. Att de ska syssla med annat också, och att de bör hålla till i olika miljöer. Jag tror att det är väldigt nyttigt att man får inblick i olika verkligheter.

Finns det några generella skillnader på vad som krävs av en jurist idag jämfört med hur kraven såg ut när du började din karriär?
Ja, större internationell orientering, fast vi kunde mer språk än engelska på vår tid. Större förmåga att hantera hjälpmedel krävs också, vi var t.ex. inte många som kunde skriva maskin snabbt och någorlunda felfritt på vår tid, å andra sidan är en nybliven jurist idag mera specialiserad. Vi hade en större, men ytligare, överblick av rättssystemet.

Du håller ju föreläsningar sedan många år tillbaks, vad tycker du om det?
Jag tycker det är roligt att vara med så länge jag får! Och det är kul att föreläsa och träffa människor.

Också så skriver du lagkommentarer?
Jag skriver i Karnov, sen granskar jag kommentarer i Karnov och har även ett särskilt uppdrag i Lexino. Dessutom har jag publicerat en del kommentarer på andra håll.

Europarättens inflytande måste innebära en stor skillnad jämfört med när du började arbeta som jurist?
Ja, det är en enorm skillnad, det är otroligt intressant, men det är inte lätt att hänga med alla gånger. Jag har sysslat en hel del med europadomstolens inflytande på skadeståndsrättens område. HD:s praxis har ändrat en del på skadeståndets område, nu är ett lagförslag på gång som ska lagfästa att man kan döma ut skadestånd på grund val av överträdelser av europarätten, vilket är bra.

Finns det några problem med europarätten stora inflytande som du ser det?
Ja, det har ställt till en del krångel, och man är ju inte alltid entusiastisk för en del domar eller initiativ från EU, men på det hela taget är det ju väldigt nyttigt att folk får upp ögonen för dessa frågor och framförallt de mänskliga rättigheterna.

Olle Ekstedt, pensionerad lagman i Skånska hovrätten, har i "Mitt liv hos Fru Justitia, del I 1958-87", skrivit följande om dig: ”Hans juridiska verksamhet präglas framför allt av att han egentligen inte vill ta bestämd ställning till någonting men ändå måste göra det”. Vad tror du han menar med det?
Olle Ekstedt är en begåvad och kritisk person, och det ligger säkert något i vad han säger – jag har i många sammanhang gillat kompromisslösningar.

Petter Svensson

Petter Svensson ansvarar för tjänsterna Karnov Nyheter och Karnov Kommun

Kommentera