Nu lanserar vi Skolstödet i Karnov Kommun


Författare: Petter Svensson
Publicerad: 2017-06-16
Ämne: Skola

Jan Melander är en av Sveriges främsta experter på skoljuridik och juridisk metodik. Han började intressera sig för juridiska frågor kopplade till skolans värld i samband med att han undervisade på rektorsprogrammet. Han upptäckte då att många rektorer och skolledare befann sig i en värld av juridisk otrygghet, vilket påverkar rättssäkerheten för många barn. För att råda bot på rättsliga missuppfattningar och öka den juridiska kunskapen inom skolans område har Jan Melander utvecklat tjänsten "Skolstödet". Tjänsten syftar till att yrkesverksamma inom skolan ska få en praktiskt användbar juridisk vägledning så att man därigenom enkelt kan orientera sig i skoljuridikens ofta snåriga labyrinter.

Jan Melander.jpg

Kan du berätta lite om bakgrunden till skolstödets tillkomst?
Jag började intressera mig för detta för flera år sedan i samband med att jag var verksam vid Örebro universitet och utbildade i rektorsprogrammet och då upptäckte att många rektorer och skolledare befann sig i en värld av juridisk otrygghet och att det påverkade rättssäkerheten för många, många barn. Så det kändes som en mycket angelägen fråga som också är kopplad till mitt intresse för rättssäkerhet och maktutövning.


Finns det något särskilt exempel på juridisk otrygghet som du tänker på?
Ja, exempelvis kränkningar kännetecknas av att lagstiftningen är vag och så är det av nödvändighet, begrepp såsom kränkande behandling, diskriminering osv är öppna. Förarbetena är inte särskilt välskrivna i många delar vilket skapar en stor rättslig oklarhet på flera sätt, tex vad gäller nätkränkningar som ju också interagerar med yttrandefrihet i grundlagen och sådana aspekter. Och om man kombinerar alla dessa faktorer med att det ska hanteras av praktiker som oftast inte har något juridiskt stöd och som ofta är utsatta för tryck från olika håll – DO, JO föräldrar, skolinspektionen, och granskningar –finns det en stor risk att man som rektor blir överaktiv, dvs den som skriker högst får rätt. Eller så tenderar man att bli väldigt passiv och därför inte vågar agera även om man borde. Så detta gjorde att jag kände att det var något farligt, och det är också en arbetsmiljöfråga för barn och lärare. Lärare som är rädda att bli anmälda för att de ingriper vid tex en ordningsstörning, barn som råkar ut för hemska saker på nätet, lärare som inte vet vad de har för skyldigheter, som missar utfrysningsprocesser, eller utredningar som inte bedrivs på ett objektivt sätt. Det var en soppa av juridisk otrygghet. Konkreta exempel är laddade ämnen som exempelvis slöja och diskrimineringsfrågor, där såg jag att många skolledare styrdes av rädsla för att anklagas för rasism och liknade.

I JO-avgöranden ser man ofta se att samma typ av fall av rättsliga missförstånd ofta återkommer i skolans värld, hur kommer det sig?
Typfall för problem i skolan är när fri- och rättigheter aktualiseras. Väldigt många lärare kan inte identifiera detta, vilket jag förstår, tex att det av rättighetsskäl är känsligt att gå in i en elevs skåp, att ta av någon sin keps – nästan alla problem uppstår när det berör just fri- och rättigheter. Med min bakgrund som lärare i konstitutionell rätt såg jag ju tydligt att det här finns brister. Ett exempel är ordningsregler, i skollagen står det endast att det är rektorn som bestämmer detta under samverkan av eleverna men det står inte något om kontexten runt omkring, såsom regeringsformen (fri- och rättigheter) och barnkonventionen med mera.

Vad är din förhoppning om hur skolstödet ska användas?
Det är ofta samma mönster av misstag och utmaningar som återkommer inom skolan. Min tanke är att medverka till en tjänst som är väldigt användarvänlig för en praktiker – du behöver inte ha några juridiska förkunskaper utan syftet är att du som användare ska få juridisk stadga – som en kompass om man så vill - så att man förstår när det finns en situation där fri- och rättigheter kan påverkas.

Det vill säga identifiera riskfyllda situationer som kanske inte är förenliga med grundlagen?
Ja, steg två är att få en ökad grundläggande koll på vad som gäller i olika typsituationer, tex vid omhändertagande av föremål, tillsägelser om huvudbonader, internetkränkningar mm. Kan man få lite juridisk trygghet om vad som exempelvis utgör en kränkning så blir du så mycket tryggare i ditt arbetsliv -och framför allt blir barnens rättssäkerhet förbättras dramatiskt om de känner att lärare och rektorer har koll på detta.

Idag finns det en diskussion om att eleverna har fått för mycket makt i klassrummen. Finns det en risk att fri- och rättighetsperspektivet hämmar lärare från att vara lärare, dvs en auktoritet som faktiskt också har rättigheter.
Ja, i skolstödet betonas också lärarnas rättigheter, tex att det aldrig kan vara en kränkning när en lärare ger en berättigad tillsägelse av ordningsskäl, det är då inte heller fråga om sexism eller rasism – det är viktigt att lärarna känner en trygghet i detta. Och om man får en sådan anklagelse vet man också hur det ska hanteras och handläggas och med denna kunskap är det min förhoppning att obefogade synpunkter kommer att minska i omfattning. Om lärarna blir tryggare kommer också uppmärksamheten öka kring det som verkligen är problematiskt, det som idag kanske faller mellan stolarna och inte syns, tex subtila utfrysningar, kränkningar på onlinespel osv.

Tidigare var mobbning och kränkningar till stor del fysiskt begränsade till skolans område, men i ett klimat med ständig uppkoppling och sociala medier riskerar nu barn att utsättas för kränkningar dygnet runt, inte sant?
Ja, gränserna har suddats ut helt och hållet, och skollagens förarbeten behandlar inte alls detta vilket är ett allvarligt underbetyg till lagstiftaren. I ett fall från förvaltningsrätten i Lidköping hade en elev grovt misshandlat en annan elev på fritiden, domstolen menade att detta inte hade något samband med skolans verksamhet. Det kan man ha synpunkter på, ska inte skolan i en sådan situation ha en skyldighet att åtgärda missförhållanden och ingripa? – det kan uppfattas som naivt – men i skollagen framkommer det inte på ett tydligt sätt att skolan har den skyldigheten. Med internetkränkningar kan rättsskyddet bli väldigt illusoriskt, rent formalistiskt skedde kränkningen kanske på facebook varför det inte anses finnas ett samband - men så sitter man i samma klassrum och båda parter vet vad det handlar om, dvs det finns ett samband. Rent principiellt är det väldigt störande att man inte har behandlat detta i lagstiftningen.

Skolans ansvar i förhållande till staten har uppmärksammats ganska mycket de senaste åren. Tex vad gäller frågan om mobbing, ska man alltid polisanmäla sådant eller är det i första hand skolans ansvar att ta tag i det utan att polisanmäla?
Här ser man vad juridisk otrygghet kan leda till. JO har uttalat att det är djupt olämpligt att polisanmäla allt för barn under 15 år – det ska endast ske undantagsvis. Det finns också fall där man benämner grova sexuella övergrepp och brott för jargong, det vill säga här finns hela spektrat mellan överreaktioner som inte är förenat med barnets bästa och underreaktioner som är rena rättsliga övergrepp. Överreaktioner kan handla om god vilja men det kan bli fel.

Kan polisanmälningar från skolans håll även handla om att man vill visa handlingskraft och skydda sig själv genom att vidta en konkret åtgärd? 
Ja, den risken finns. Det har också visat sig att skolor efter en anmälan har släppt saken, dvs man skjuter över ansvaret på andra.

Då blir det ju verkligen ett illusoriskt skydd för den enskilde?
Ja, och den risken ökar om man inte är trygg i sin roll, att man lägger över det på någon annan. Jag håller med barn- och elevombudet som menar att skolan inte kan släppa ett ärende efter polisanmälan, utan man har ett fortsatt tillsynsansvar i vardagen, för att se hur den utsatte mår och för att ev. vidta temporära åtgärder. Ibland ingår man även förlikningar som man inte borde ingå, tex inom diskrimineringsfrågor. Det är ett sätt att slippa kritik och man inser inte att man då skickar farliga signaler då det i grund och botten underminerar regelverket, man får mindre rättspraxis och man skickar signaler till elevkollektivet som kan vara farliga. Det finns också exempel på att skolor hänvisar till kommunen istället för att ta sitt eget ansvar. Det finns fall där man i princip mot bättre vetande hävdar att det inte har skett någon kränkning, och om det har skett så har man gjort allt man kan – även om det uppenbarligen inte är på det sättet. 

Man pratar ofta om att vi idag lever i ett kundsamhälle och att det också kommer till uttryck i skolans värld, föräldrar och elever upplever att man som kunder alltid har rätt och ställer ibland orimliga krav, tex ett visst betyg, med hot om att annars byta skola?
Det är en aspekt för politiker att tänka på, det finns ingen värdering från min sida vad gäller kommunala respektive privata skolor, men kundsamhället är problematiskt utifrån ett rättsligt perspektiv. Lärarna och rektorerna måste vara fasta i sina förhållningssätt till hur man upprättar ordningsregler, det får ju inte vara styrt av vad föräldrar tycker, det ska bara var styrt av lagstiftningen och så är inte fallet idag.

I ett uppmärksammat ärende från förra året ändrade rektorn ett betyg som läraren satt i syfte att tillfredsställa yttre krav.
Ja, sånt kan hända det är en katastrof, det är sjukdom som jag tror är länkat till kundperspektivet och jagsvaga makthavare. Man måste också förhålla sig till att det är staten och definitivt inte studenten eller eleven som är uppdragsgivaren, och skolans uppdrag är att leverera en kvalitativ undervisning.

Barnkonventionen ska bli svensk lag, vilka effekter tror du att det kan få för skolan?
Jag tror att det kan få ganska stora konsekvenser, rättskälleläran blir annorlunda, och FN:s barnrättskommitté ger ut ganska detaljerade kommentarer vad artiklarna ska betyda i olika sammanhang, och detta blir ju en del av svenskt rättskällematerial som får tyngd. Ett konkret exempel är att man har uttalat att i alla beslut som rör barn ska det finnas en barnkonsekvensbeskrivning i beslutet där det anges hur barnets bästa har tagits till vara i ärendet. Det är ett formkrav som ställer krav på barnrättskompetens, och det får inte vara floskler utan en individuell prövning ska göras i det enskilda fallet. Barnens bästa har ju brutits upp i en mängd detaljerade aspekter och det kommer att ställa ökade krav på skolan.
Just barnets bästa används väl idag ofta som en icke förpliktigande floskel?
Ja, med barnkonventionen kommer det tydliggöras hur man exempelvis ska resonera i förhållande till barnets och föräldrarna vilja när det finns olika uppfattningar, barnrättskommittén listar intressekonflikter i sina rekommendationer och uttalar sig relativt konkret, och nya rekommendationer kommer hela tiden som får direkt genomslag och även beaktas av domstolarna.


Det kom nyligen ut en rapport som påvisar att lärare ägnar allt mindre tid åt själva undervisningen och mer tid med annat, innebär detta ytterligare belastning med ännu mer dokumentation och mindre tid för undervisning?
Risken i så fall är att det som ska stärka skyddet i praktiken gröper ur detsamma då mer tid tas från lärarna, särskilt om det i praktiken blir standardiserade skrivningar utan individuella bedömningar. I skolstödet finns det gott om konkreta exempel på vad barnkonventionen betyder i olika fall och hur den påverkar kraven på skolan, tex hur en utredning av en upplevd kränkning ska gå till. Här kan man verkligen ge konkret vägledning på flera punkter där skolor ibland har fått kritik på grund av bristfällig efterlevnad av barnkonventionen. Detta finns levandegjort i materialet och jag tror att det kommer att komma till användning.


 

Testa skolstödet av Jan Melander genom klicka här

Testa Karnov Kommun

Petter Svensson

Petter Svensson ansvarar för tjänsterna Karnov Nyheter och Karnov Kommun

Kommentera