Tuffa förhållanden i utanförskapsområden


Författare: Petter Svensson
Publicerad: 2018-03-22
Ämne: Nyheter

Nicklas Andersson är polisområdeschef i Järva sedan 3 år tillbaka. Under Svensk Juriststämma 2018, som anordnas av VJS - Karnov Group, pratade han om de polisiära och sociala utmaningar som finns i området.

 

Järvaområdet, där Rinkeby, Tensta och Husby är belägna, har uppmärksammats på grund av problem med kriminella gäng, våldsamma upplopp, dödsskjutningar och angrepp mot polis och annan blåljuspersonal. Det rör sig om s.k. särskilt utsatta områden där polisen satsar extra resurser –  idag finns det totalt 21 särskilt utsatta områden i Sverige. För att klassificeras som ett sådant krävs att två obligatoriska kriterier är uppfyllda. För det första handlar det om en obenägenhet att delta i rättsprocessen, vilket innebär att man inte anmäler brott eller vittnar på grund av en upplevd hotbild. Det andra obligatoriska kriteriet är att situationen i området gör att det är svårt för polisen att fullfölja sitt uppdrag varför man regelmässigt måste anpassa sin strategi, utrustning och arbetssätt.

-I praktiken handlar det om att kriminella grupperingar har försökt att locka in oss i olika situationer. Man har åkt med en stulen bil och hoppats att polisen följer efter tills man åker in på en viss gata där man har förberett angrepp på oss. Vi har idag en ökad bemanning i förhållande till hur det såg ut för ett par år sedan. Vi kan inte välja att inte ingripa på grund av rädsla för upplopp eller social oro, i så fall överger vi många medborgare.  Men Istället för att åka rakt fram till en plats, som man kan göra på de flesta platser i Stockholm,  måste vi kanske parkera på någon gata innan och skaffa oss överblick för att försäkra oss om att vi inte riskerar att bli utsatt för något angrepp, säger Nicklas Andersson.

-Polisen är ofta först på plats vid skjutningar, dels för att vi finns nära platserna men även för att ambulans och räddningstjänst inte åker in i områden som inte bedöms som säkra. Polisen får därför ägna sig åt ganska avancerad sjukvård, sett från vårt perspektiv, för att rädda liv.

Därutöver krävs att ytterligare ett av fyra alternativa kriterier är uppfyllda för att det ska betraktas som ett särskilt utsatt område. Det handlar om parallella maktstrukturer, extremism (såsom våldsbejakande islamism), koncentration av kriminella i området och koncentration av flera utsatta områden som är belägna i anslutning till varandra – samtliga kriterier är uppfyllda vad gäller Rinkeby, Tensta och Husby.

-Efter dubbelmordet på café Mynta i Rinkeby där två unga killar dödades satt jag i kvällsmöten med ett 30-tal somaliska män, min ingång var att få dem att medverka och stötta vittnen i rättsprocessen. Men det var uppenbart för mig att det var något som de ville hantera på egen hand.  Även i kriminella grupper finns det de som inte ens medger att man blivit skjuten när man ligger på operationsbordet. Många äldre kriminella inser dock att det inte är lönsamt för affärerna att döda varandra varför man istället löser konflikter genom att betala. Yngre kriminella har betydligt mindre respekt för pengar och samma sak vad gäller liv, vilket leder till en våldsmässig eskalering.

Nicklas visar upp filmsnuttar som har tagits upp av en polismans goprokamera som visar hur snabbt en till synes ofarlig och vardaglig situation snabbt kan eskalera. Två poliser vill prata med en man i tunnelbanan, ett stort gäng av unga, maskerade killar dyker plötsligt upp och gestikulerar hotfullt mot poliserna. Polisernas tillsägelser om att backa undan besvaras med hånfulla kommentarer.

-Om de här gängen upplever att poliserna är för få till antalet blir de ibland hotfulla, går till attack och kastar sten.  Ibland hör man kommentarer som  ”vad gör ni här, ni kan inte gripa oss, vi kan gripa er”.

Ekonomisk utsatthet, trångboddhet och skolans betydelse

Många affärsinnehavare drabbas. Butiksägarna i Husby centrum har tidigare stängt sina butiker i protest mot kriminaliteten. Nicklas berättar att de som säljer narkotika använder butiker som ett skafferi där man gömmer varorna för att inte själva bära runt på det. Budbilar vägrar åka in i vissa områden, värdebolagen hämtar inte dagskassor, boende kan inte hämta ut beställda paket i närheten. Periodvis flaggar förskolor i området om att man överväger att stänga ner sin verksamhet på grund av den bristfälliga säkerheten.

-Butiker lever i utpressningssituationer, man tvingas betala för att få driva sin verksamhet, vad gäller utredningar så hör man inte av sig till polisen förrän man inte har några pengar att betala och fruktar för sitt liv. 

Enligt folkbokföringen är totalt 89 000 personer bosatta i Järva, men med tanke på trångboddhet och att många ensamkommande har sökt sig till området är det i verkligheten betydligt fler än så; kanske närmare 10 000 personer som inte finns i några register men som bor och verkar i området.  44 procent av dessa är under 25 år, vilket är en väldigt stor andel unga jämfört med andra delar av Stockholm. Omkring 500 individer lever helt utanför samhället och har kriminalitet som sin försörjning. Därutöver finns det många som befinner sig i riskzonen, majoriteten av dem har inte klarat grundskolan med godkända betyg. Kriminalitet och utanförskap uppstår inte i ett vakuum. Rapporten ”Skillnader i Stockholm” visar att Järva sticker ut i olika avseenden. Årsinkomsten är hälften av genomsnittet i Stockholm. 42 procent av barnfamiljerna i Rinkeby lever i ekonomisk utsatthet.  Arbetslösheten är hög och skolresultaten är klart sämre än genomsnittet.

-Trångboddheten är påtaglig. Miljön gör att det är svårt att få studiero, man kan ju inte heller ta hem kompisar utan gatan blir ett slags vardagsrum.  Den största riskgruppen är de som går ut årskurs 9 utan fullständiga betyg. Om man därtill växer upp i en miljö där kriminalitet är ens vardag, med öppen narkotikahandel och mycket våld, befinner man sig i riskzonen.

Ibland görs jämförelser med Södertälje där gängkriminaliteten har minskat i omfattning på senare tid, till stor del tack vare polisens arbete. I Södertälje har det funnits en maffialiknande pyramid med tre olika skikt. Högst upp är den institutionella nivån varifrån man infiltrerar den politiska styrningen i kommuner. Nivån under består av specialister med högre utbildning med kapacitet att genomföra mer avancerade brottsupplägg, allt från assistansbedrägerier eller bolagsstrukturer som gör att man kan tjäna svarta pengar. Längt ner i pyramiden finns majoriteten, de som begår synliga brott, narkotika, inbrott etc – drivkraften är att ta sig högre upp i pyramiden.

-Samhället lade resurser på vissa individer, man arbetade myndighetsgemensamt mot få individer – på så vis fick man en tydlig effekt som gjorde att pyramiden i Södertälje föll.  Det som skiljer Järva från Södertälje är att nivån längst ner i pyramiden är betydligt större då det rör sig om väldigt många individer.  Deras drivkraft är inte att klättra upp i en hierarki, utan det är att tjäna pengar för sin egen skull. Många har också perspektivet att man inte kommer att överleva sin 25-års dag vilket innebär att man inte har någon långsiktighet i sitt agerande. Man är löst sammansatt, pengar är den förenande kraften.  Vi har inte resurser att jobba samtidigt mot 500 individer men vi har 150 individer som vi kraftsamlar mot, men när folk lagförs så är det en stadig påfyllning av nya individer som hamnar i botten av pyramiden.

Att media kontinuerligt rapporterar om de skjutningar och mord som sker i Järva-området är förstås inte konstigt – men den ibland onyanserade mediedramaturgin har en baksida.

-Media brukar ofta hitta på olika epitet för olika gäng som ofta är kontraproduktivt då våldskapital förstärks och förstärker bilden om gruppens farlighet, ett rykte man vill bygga upp när man försöker ta över ett område. Och vissa händelser som kan uppfattas som bagatellartade på andra håll tolkas i ett annat perspektiv när det sker i Järva varför det får större proportioner.

-De mord och skjutningar som sker har ofta ganska bagatellartade orsaker, allt från bråk om rånbyten till brustna relationer. Av media får man bilden att vi inte satser resurser i dessa områden men i själva verket förhåller det sig tvärtom. Om det sker ett mord i Järva bygger vi upp en organisation som är tre gånger så stor jämfört med ett mord inne i stan. Samtidigt gör vi en stor trygghetsinsats så att medborgarna känner att vi tar det på allvar.

Lagstiftning har gett resultat

Det är lätt att få tag i vapen, kalasjnikovs är exempelvis vanligt förekommande berättar Nicklas. Skjutningarna blir fler och fler, 2017 var ett synnerligen mörkt år i det hänseendet. Den straffskärpning som innebär att minimistraffen höjs för bland annat grovt vapenbrott till fängelse i två år får till följd att den som påträffas med vapen – till skillnad mot tidigare - i princip alltid kommer att häktas.

-Vi får se hur straffskärpningen påverkar vårt arbete. Men vi har upplevt en frustration att anträffa 19-åringar med vapen som efter förhör varit ute i samhället efter några timmar, de har inte fått några konsekvenser från samhällets sida.  Att få stopp på skjutningarna är den absolut viktigaste prioriteringen just nu.

Den utvidgade tillåtelsen att använda kameror på offentliga plaster har enligt Nicklas haft en positiv effekt då den öppna narkotikaförsäljningen har minskat.  Problem med bilbränder har halverats som en följd av den lag från 2014 som ger möjlighet för polisen och kommunen att beslagta felparkerade bilar om innehavaren har 5000 kr i parkeringsskulder. Det är sådana s.k. målvaktsbilar som man tidigare har tänt eld på och som man använts i brottsliga sammanhang.

Polisens uttalade ambition är att det om 5 år inte finns något särskilt utsatt område i Järva, människor ska våga ingripa i en kultur där man anmäler brott och färre antal män är kriminella – samtidigt ska man förhindra en förskjutning av brottslighet till andra områden. Hur ska man lyckas med detta?

-En vän och polis verksam i USA, som var ansvarig för att utreda upploppen i Miami 1989, har sagt ”Win the hearts and mind of the people”.  Medborgarna ska känna att vi är där för deras skull, att vi är deras polis.  Vi har ändrat vårt perspektiv och sätt att arbeta. Vi har tidigare tänkt att vi ska återta torg och centrum och hoppats att laglydiga medborgare ska hänga på. Vi behöver ställa frågan vad medborgarna behöver för stöd för att de ska kunna återerövra ett visst område. Det är även viktigt att samhället investerar i dessa områden. Vid en investering på en miljard kronor kan man enligt nationalekonomers beräkningar spara 10 miljarder på längre sikt.

Nicklas Andersson, som själv är uppvuxen i Järva, understryker att det finns många positiva krafter i olika områden som arbetar för att skapa ett bättre samhälle. Han lyfter exempelvis fram Ahmed Abdirahman, grundare av den ideella föreningen the Global Village och initiativtagare till politikerveckan i Järva. Det finns många fler.

-Imamen Hussein jobbar i en moské vid Rinkeby torg. När Uppdrag Granskning gjorde ett undercoverreportage för ett par år sedan i olika moskéer var han den enda som uppmanade kvinnor som berättade att de utsatts för våld i hemmet att de skulle göra en polisanmälan. Han ringer till föräldrar och betonar deras ansvar. Det finns många personer som vill väldigt gott i området. Man får kraft och av alla de som vill skapa ett bättre område, och det är positivt att många ser sig själva som en del av lösningen, säger Nicklas Andersson.

Petter Svensson

Petter Svensson ansvarar för tjänsterna Karnov Nyheter och Karnov Kommun

Kommentera