EU-kommissionens svar på dagens utmaningar för Unionen


Författare: Olof Allgårdh
Publicerad: 2017-02-02
Ämne: EU

I september månads EU-nytt förmedlade jag i slutkommentarer bilden av ett EU i kris. Flyktingsituationen, bristande solidaritet och en allt djupare spricka mellan väst och öst skapar oro för det framtida EU-samarbetet. Denna känsla har förstärkts av den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet liksom av en växande nationalism i så gott som alla medlemsstater. Osäkerheten om vad den nyvalde presidenten i Washington kommer att föra för säkerhetspolitik, inte minst vad gäller relationerna till Ryssland, och hans vilja att svara upp mot gjorda amerikanska NATO-åtaganden förstärker bilden av framtida osäkerhet. Andra stora osäkerhetsmoment gäller det globala klimatsamarbetet och handelspolitiken

För EU;s vidkommande väntar internt inga genomgripande förändringar. I det arbetsprogram som Kommissionen efter samråd med Europaparlamentet presenterade den 25 oktober i år är avsikten att fortsätta i de spår som drogs upp av den blivande kommissionspresidenten Jean-Claude Juncker sommaren 2014 inför hans och hans kollegiums tillträde i november samma år. Samtidigt är det uppenbart att ”européerna” letar efter hur alla utmaningar ska bemötas och vilket skydd som behövs mot hot i grannländerna i öst och söderut.

Redan i sitt programtal från juli 2014 förkunnade Juncker att den tillträdande Kommissionen skulle fokusera på de stora frågorna. Han angav tio prioriteringar för EU:s verksamhet under dess femåriga mandatperiod. Kommissionen menar när den nu lägger fram sitt arbetsprogram för 2017 att dess olika strategier har uppnått viktiga framsteg. En investeringsplan för Europa har sjösatts, planer för den digitala inre marknaden har utarbetats, arbetet med en energiunion och en säkerhetsagenda har avancerat liksom lagstiftningen om kapitalmarknadsunionen och migrationsagendan. Under det senaste halvåret har verksamheten på bolagsskatteområdet haft hög prioritet och lett till vissa beslut. Hittills rör det sig mer om förslag till framtida reglering för att motverka skatteundandragande och uppnå en bättre fördelning av bolagsvinster mellan medlemsländerna än om beslutade rättsakter.

I arbetsprogrammet för 2017 anges de initiativ som Kommissionen planerar för nästa år. Men av störst vikt för Kommissionen är ändå att det operativa samarbetet fungerar. De antagna reglerna ska följas – och tillämpas - på ett korrekt sätt. Kommissionen framhåller också starkt betydelsen av att uppdatera och förbättra gällande regleringar. Flera förslag emanerar från arbetet inom REFIT (regulatory fitness and performance reviews).

Förutom genomgången av vad vi kan se framför oss under 2017 finns det skäl att peka på ett arbete som inletts med att utforma ett dokument som ska markera att i mars nästa år 60 år har förflutit sedan Romfördraget undertecknades av de Sex (Frankrike, Tyskland, Italien och de tre Beneluxländerna) grundarna. Denna kommande Vitbok om framtidens Europa ska ange hur EU ska reformeras för de Tjugosju, dvs dagens Unionen minus Storbritannien. Här kommer idéer att luftas om hur det politiska arbetet ska fördjupas och hur de demokratiska elementen ska stärkas. Sannolikt kommer stort utrymme att ges åt den fortsatta förstärkningen av samarbetet i Eurozonen, dvs. för de idag 19 EU-länder som har euron som sin valuta. Förmodligen kommer också mer konkreta idéer att framföras i vitboken om hur det säkerhetspolitiska samarbetet i EU ska stärkas.

Vad vi med säkerhet också kan vänta oss under 2017 är förslag om en breddning och fördjupning av de sociala rättigheterna som syftar till att öka tryggheten för europamedborgarna och förbättra arbetstagarnas villkor och skydd. Dessa förslag kommer att rymmas under vad som nu går under arbetsnamnet Pelaren för sociala rättigheter. Enligt föreliggande planering ska pelaren med sina förslag lanseras i samband med Vitboken om Europas framtid, dvs. i slutet av första kvartalet 2017.

Även om skillnaderna mellan medlemsländerna är stora ska pelaren bygga på gemensamma värderingar och principer på nationell, europeisk och internationell nivå. Den färdiga pelaren ska komplettera och bygga vidare på EU:s gällande regler på det sociala området. Såvitt man nu kan se kommer förslagen att beröra balansen mellan arbete och familjeliv, pensionssystem och regleringar för att underlätta finansiering av en utbyggd infrastruktur.

Kommissionen grupperar sina initiativ under de tio prioriteringar som angavs i de politiska riktlinjer som Jean-Claude Junckers aviserade i sin programförklaring inför starten 2014 av den femåriga mandatperioden som ordförande för EU-kommissionen.

I. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investering


Allra högst upp placeras uppgiften att komma till rätta med den stora arbetslösheten i flera medlemsstater. EU måste hjälpa sina medlemmar att skapa godast möjliga förutsättningar för unga att utveckla sin förmåga och att aktivt delta på arbetsmarknaden och i samhället.

Kommissionen planerar ett Ungdomsinitiativ som syftar till att modernisera utbildning och utveckla kvaliteten på lärlingsutbildningen. Initiativet är en satsning för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden så snart studierna avslutats, vare sig det gäller akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Kommissionen ska också lansera ett projekt som ska skapa ”en europeisk solidaritetskår”. Personer under 30 år ges möjlighet att bidra.

Den stora investeringsfonden (EFSI) ska byggas ut och få sin omfattning dubblad både tidsmässigt och finansiellt.

Kommissionen ska fortsätta sitt arbete för hållbar utveckling Den cirkulära ekonomin och tillämpningen av handlingsplanen för cirkulär ekonomi ska vidareutvecklas, bl.a. genom förslag om kvalitetskrav för återanvändning av dricksvatten.

II. En sammankopplad digital inre marknad


Den möjlighet som digital teknologi erbjuder måste, menar Kommissionen, tillvaratas till fullo. Samtidigt som teknologin skapar nya tillfällen till kreativitet, affärer och sysselsättning måste människor känna sig trygga. De får inte komma till skada på grund av kriminella aktiviteter eller att system utnyttjas olagligt.

Kommissionen siktar på att tillsammans med Parlamentet verka för att en rad framlagda lagförslag antas under 2017. Förslagen rör digitala avtal, copyright, s.k. geo-blockering (diskriminering baserad på kundens nationalitet eller bosättningsort vid köp av varor och tjänster inom Unionen), portabilitet, paketleveranser, audiovisuella medietjänster, användning av 700MHz-bandet för mobiltelefoni och ett förslag om utbyggda bredbandsförbindelser.

Under 2017 kommer roamingavgifter för mobiltelefonsamtal att försvinna. En översyn av all reglering vad gäller den digitala inre marknaden ska också göras.

III. En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik


EU:s ledande roll på klimatpolitikens område har bekräftats. Nu gäller det för EU att leva upp till gjorda åtaganden. Förutom ratificeringen av Parisavtalet redovisas överenskommelsen inom luftfartsorganisationen ICAO om begränsning av utsläpp från flyget.

Siktet är inställt på att leverera inom ramen för Energiunionen och hur denna union ska styras. Kommissionen ska under 2017 lägga förslag om ökad energieffektivitet och om förnybar energi. Strategier är att vänta om noll- eller lågutsläppsstandarder för tiden efter 2020 liksom ett direktiv om rena fordon.

IV. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industriell bas


EU vill starkt bidra till att skapa jobb och tillväxt liksom stå upp för sin industri. Den inre marknaden ska stärkas genom att underlätta tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande. Det är en central uppgift för Kommissionen att se till att inre marknaden fungerar och respekteras. Nätverket SOLVIT som har till uppgift att lösa uppkommande problem på den inre marknaden ska ges ökade möjligheter att verka effektivt. En annan målsättning är att öka medvetenheten bland allmänhet och företag att tillvarata sina rättigheter.

Kommissionen betonar i sitt arbetsprogram uppgiften att förenkla företags tillgång till kapital. Kvarstående hinder ska identifieras och en analys ske av vilka ytterligare åtgärder som krävs.

På skatteområdet betonar Kommissionen vikten av att åstadkomma en enkel och effektiv miljö för bolag att agera över den inre marknadens inre gränser. Aktivt arbete kommer att bedrivas för att få igenom nyligen framlagda förslag om att skapa en gemensam skattebas för bolag inom Unionen. Länder som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet ska identifieras så att en förteckning kan antas hösten 2017 över tredjeländer som inte vill följa överenskomna villkor för att skapa en god skattemiljö.

Kommissionen beräknar att medlemsstaterna årligen förlorar EUR 50 miljarder genom fusk med momsen. Kommissionen inriktar på detta politikområde sitt arbete på att motverka momsfusk och att förenkla regelverket för små företag.

V. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union


Kommissionen framhåller att en etablerad världsvaluta, euron, innebär enorma, ofta osynliga ekonomiska fördelar. I den till mars 2017 planerade vitboken om Europas framtid - hur de 27 medlemsstaterna 60 år efter Romfördraget ska reformeras - ingår ett andra steg i fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). En speciell fråga att driva är det redan presenterade förslaget om hur Eurogruppen ska representeras i Internationella valutafonden.

En prioriterad uppgift 2017 vad avser bankunionen är att nå en överenskommelse på förslaget från 2015 om ett gemensamt europeiskt insättningsgarantisystem (European Deposit Insurance Scheme). På bankområdet ska Kommissionen bl.a. lägga fram förslag till ändringar av kapitaltäckningsreglerna. Ansträngningar ska intensifieras om att anta befintliga förslag om värdepapperisering och prospekt.

VI. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna


Kommissionen har varit inriktad på att slutföra förhandlingarna med Förenta staterna om ett omfattande frihandelsavtal, det s.k. TTIP. Hur detta ska vara möjligt att lyckas med efter det att Donald Trump överraskande vann presidentvalet återstår att se. I övrigt planerar Kommissionen för att slutföra pågående handelsförhandlingar med Japan, Mexico, Tunisien, Mercosur och ASEAN-staterna.

Arbetet på det handelspolitiska området inriktas också på att stärka de interna skyddsåtgärderna, vilket bl.a. tagit sig uttryck i nya förslag om antidumpning och subventionerad export.

VII. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende


Europa ska försvara sina grundläggande värden - frihet, demokrati och rättsstatsprincipen. Att uppnå säkerhet runt och innanför Unionens gränser anges vara nyckeln till framgång i strävan att möta hoten mot Europa. Aldrig tidigare har terroristhotet känts lika starkt. Gränskontrollerna måste därför stärkas och inresesystemet skärpas vilket ska ske genom det föreslagna European Travel Information and Authorisation System (ETIAS). Det är angeläget för Unionen att förslaget antas snarast.

Månadsvis kommer en rapportering att ske om framsteg i arbetet med att skapa ”säkerhetsunionen” som kommer att kompletteras med många nya förslag under 2017.

VIII. Mot en ny migrationspolitik


Att hantera migrationsströmmar och samtidigt se till att de som söker skydd också kan beredas skydd är en daglig utmaning. Kommissionen har med utgångspunkt från sitt meddelande ”Den europeiska migrationsagendan” arbetat allt intensivare för att på ett samordnat sätt möta utmaningarna. Tillsammans med medlemsstaterna och olika EU-organ har Kommissionen verkat för att rädda liv till sjöss och stödja medlemsstater i flyktingströmmens frontlinje. Ur EU-budgeten har över EUR 15 miljarder använts för att möta flyktingkrisen. Ansträngningarna och insatserna kommer att fortsätta under 2017. Det gäller att tillse att flyktingar integreras i värdländer och i tredjeland. Det gäller också att bekämpa människosmuggling och att återsända flyktingar som inte har giltiga skäl för att bli omhändertagna.

Att bevaka och administrera EU:s yttre gränser har alltmer blivit ett gemensamt åtagande. Steg har tagits mot en återgång till en fungerande ordning med fri rörlighet för personer inom Schengenområdet.

Alla de pusselbitar som krävs för att få ett fungerande system har lagts på bordet av Kommissionen. Det är nu Parlamentets och Rådets uppgift att anta förslagen för att uppnå en fungerande ordning. Förslag av särskild betydelse här gäller reformeringen av Dublinreglerna om det europeiska asylsystemet, stärkandet av asylbyrån och Eurodac och ramverket för att integrera anländande flyktingar.

Av stor betydelse är också att partnerskapen mellan EU och utomstående tredjeländer, i dagsläget främst länder i Afrika, kommer på plats och börjar fungera som tänkt.

IX. En starkare global aktör


Europa måste försvara sina intressen utanför Unionen. Kommissionen menar att EU är ”en mjuk makt av global betydelse”. Alla tillgängliga instrument som anvisas i den antagna globala strategin och den reformerade grannskapspolitiken ska begagnas. Men den mjuka makten räcker inte. Kommissionen ska därför gå vidare och lägga fram en handlingsplan för ett europeiskt försvar. En uppgift i denna plan är att skapa en europeisk försvarsfond för att främja forskning och utveckling som bidrag till en stärkt teknologisk och industriell bas. En annan del gäller insatser på området offentlig upphandling av försvarsmaterial.

Kommissionen har redan lagt fram förslag om att stödja partnerländer att själva förhindra och hantera kriser. Unionen ska också fortsätta sin strävan att lösa pågående konflikter och kriser i sitt grannskap och områden längre bort. Det ska ske genom att bidra till insatser som utförs av FN eller andra internationella aktörer. Kommissionen lyfter särskilt fram behovet av att bistå i återuppbyggnaden av Syrien.

Afrika är och förblir en av EU:s strategiska partners. Flyktingkrisen har enligt Kommissionen understrukit betydelsen av att investera i hållbara och goda relationer med afrikanska länder. I programdokumentet lyfts särskilt fram den nyligen instiftade europeiska investeringsplanen (EIP). Den är ett uttryck för Unionens beredskap att arbeta tillsammans med länder i Afrika för att gemensamt möta globala utmaningar.

X. En union i demokratisk förändring


Kommissionen framhåller med kraft att det nu mer än tidigare gäller att försäkra européer om att Unionen som kollektiv har förmåga att skydda och försvara demokratin och grundläggande rättigheter samt att bygga en positiv och trygg framtid för unionsmedborgarna.

Ett bättre regelverk, ansvar och öppenhet fortsätter att vara den grundläggande affärsmodellen för Kommissionen och alla EU-organ. Kommissionen förklarar sig vilja öka ansträngningarna att verka för att Unionens rättsliga instrument har avsedd effekt.

Som en slutkläm i arbetsprogrammet för 2017 framhålls att Kommissionens fokus under de kommande åren ligger vid att leverera resultat. Tillsammans med Europaparlamentet och Rådet vill man uppnå att en gemensam deklaration antas där det anges vilka förslag som förtjänar prioritet i den lagstiftande verksamheten. Det nu presenterade arbetsprogrammet för Kommissionen sägs vara en utmärkt bas för sådana interinstitutionella överenskommelser.

— — — — —

I två särskilda bilagor till arbetsprogrammet för 2017 redovisar Kommissionen ett antal förslag till rättsakter som den avser att dra tillbaka (19 förslag som uppräknas i bilaga 4) eller upphäva (16 rättsakter i bilaga 5). I huvudsak rör det sig om förslag som blivit obsoleta genom andra förslag eller annan lagstiftning.

Som framgår av ovanstående är omfattningen av helt nya förslag relativt begränsad. Stor energi måste i stället användas på att driva igenom redan framlagda förslag. Framgången i det arbetet är ofta starkt beroende av ordförandelandets förmåga att driva arbetet och att tillsammans med Kommissionen finna kompromisser. Under första halvåret 2016 visade Nederländerna som ordförandeland en extraordinär förmåga att föra EU-samarbetet framåt. Takten har varit betydligt lägre under det slovakiska ordförandeskapet. Slovakien har heller inte haft samma politiska vilja att lagstifta på migrationsområdet. Slovakien ingår i gruppen Visegradländer som snarast har utmärkts sig för att bromsa invandringen och motverka en flyktingpolitik som går ut på en solidarisk fördelning av bördorna inom Unionen.

Nästa trio som efter det att Malta första halvåret 2017 som det sista landet i sin grupp fullgjort sitt värv att leda EU-arbetet fram till utgången av 2018 är först Estland och därefter Bulgarien och Österrike.

Av: Olof Allgårdh, EU-rättssakkunnig och medarbetare till Karnov Group

Kommentera