Anonyma vittnen - hot eller möjlighet?


Författare: Petter Svensson
Publicerad: 2018-08-20
Ämne: Krönika

Många människor vågar idag inte vittna av rädsla för att råka illa ut. Brottslingar går fria samtidigt som tilltron till rättssystemet minskar. I vissa andra länder tillåter man anonyma vittnen – är det en önskvärd utveckling även i Sverige eller skulle det underminera rättssäkerheten?

År 111 efter vår tideräknings början. En ny sekt som utgörs av kristna misstänks för subversiva handlingar i det romerska riket. Ett dokument läggs fram som innehåller anonyma anklagelser mot gruppen ifråga - som förnekar att de är kristna. Domaren hör av sig till den romerske kejsaren och ber om ett bindande råd om hur han ska agera. Han får instruktionen: anonymous accusations must not be admitted in evidence as against any one as it is introducing a dangerous precedence, and out of accord with the spirit of our times – samma sak skulle kunna sägas idag. Principen att man som åtalad ska kunna möta sina anklagare “ansikte mot ansikte” – som bland annat återges i Apostlagärningarna i Bibeln och i Shakespeares dramer - har en lång tradition som i hög grad har präglat rättsutvecklingen. Även om det finns flera undantag, såsom inkvisitionen från 1200-talet och framåt som i sin besinningslösa jakt på ”kättare” använde sig av anonyma vittnen.

Vi spolar fram tiden tills idag. Att det är ett stort problem att många människor idag inte vågar vittna i rättegångar håller nog de flesta med om. Brottslingar går därmed fria, tilltron till rättssystemet minskar - liksom anmälningsbenägenheten – vilket i förlängningen riskerar att urholka själva grundvalarna för ett tryggt och rättssäkert samhälle. Statistik från Domstolsverket visar att 704 brottmålsförhandlingar i tingsrätten fick ställas in 2017 på grund av vittnen som inte dök upp – året dessförinnan var det 584 förhandlingar som tvingades ställas in av samma skäl. Orsaken till att vittnen uteblir varierar och det framgår inte av statistiken, men rädsla för hot och våld är en förklaring. Det innebär även en stor ekonomisk kostnad. Exakt hur mycket vet ingen, men när Riksrevisionen 2010 gjorde en kartläggning räknade man ut en genomsnittskostnad på drygt 11.000 kronor per inställd rättegång. För 2017 motsvarar det en kostnad på drygt 7,7 miljoner kronor.

Frågan om anonyma vittnen har tagits upp av flera partier på senare tid, inte minst i ljuset av debatten kring gängkriminalitet och utanförskapsområden. I valtider vill man påskina handlingskraft samtidigt som det finns ett reellt problem att ta tag i. Sedan tidigare står det klart att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill tillåta anonyma vittnen, och såväl liberalernas som Moderaterna partistyrelser har, dock utan framgång, sökt stöd för att man ska verka för att tillåta anonyma vittnen i rättegångar.

Vill du läsa hela krönikan kan du ladda ner den här.

Krönikan är ursprungligen publicerad i Karnov Nyheter 2018-06-21

 

Petter Svensson

Petter Svensson ansvarar för tjänsterna Karnov Nyheter och Karnov Kommun

Kommentera